Annons

Vad var det vi sa om domstolarna?

Tingsrätten i en av Sveriges mest brottsbelastade städer framstår som en symbol för den systemhotande kriminaliteten.
Ledare • Publicerad 29 januari 2024
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Så visar det sig i ett avslöjande av Dagens Nyheter att den fastighet som tingsrätten i Södertälje huserar i kontrolleras av personer med kopplingar till den maffiagrupp som kallas för Södertäljenätverket. Domstolsverket betalar ut miljoner kronor i hyra till bolaget och tycks sakna möjligheter att komma ur situationen.

Södertälje tingsrätt. I händerna på maffian.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur har det kunnat bli så här? Jo, Alliansregeringen öppnade för att fastigheter där staten historiskt varit ägare skulle kunna byggas och drivas av privata bolag. Så har polishuset i Kalmar en ägare Vacse, ägt av bland annat Volvos och Ericssons pensionsstiftelser, och tingsrätten som ägs av Stenvalvet som i sin tur ägs av Kyrkans pensionsstiftelse och Stiftelsen för strategisk forskning.

Annons

Intern kritik fanns inom regeringskansliet. Det varnades för att seriösa ägare som gjort affärer med Domstolsverket eller polismyndigheten kan komma att sälja fastigheterna till andra ägare.

Det är precis vad som skett i Södertälje. En ansedd fastighetsförvaltare ville inte vara kvar i en stad där risken för korruption och kriminalitet påverkar vardagen. Man valde exit och sålde tingsrättens lokaler till en lokal ägare. Som visade sig vara kopplad till det kriminella nätverket.

En annan invändning mot privatiseringen av domstolslokaler och polishus var att ägare har insyn i lokalernas utformning - sekretessen är strikt om hur kommunikationscentraler utformas eller vilka säkerhetslösningar som präglar en domstol - och även svårligen kan stoppas från att ha tillträde till fastigheten. Även om ägarna stoppats från domstolsbyggnaden berättar domstolschefen att hon stöter på dem i garaget. Så var det med säkerheten för domstolens anställda.

Denna ledarsida uppmärksammade det bisarra som råder på svensk fastighetsmarknad redan 2013. Där det borde införas fler marknadslösningar- när det gäller hyresrätter- råder istället regleringar. Där kommersiella lösningar inte passar in, när det gäller hyreslösningar för museer, kulturinstitutioner, polishus och domstolar- har långtgående avregleringar istället genomförts.

Det är en politik som präglats av ”pro business” istället för ”pro market.” Inget ont om de stora aktörer som flera gånger byggt polishus och rättscentrum. De är vanligen kopplade till pensionsförvaltare och långsiktiga investerare. Men risken att kriminella organisationer eller utländska intressen får makt över statens inre kärna visar sig vara så mycket mer än teoretisk.

”Men risken att kriminella organisationer eller utländska intressen får makt över statens inre kärna visar sig vara så mycket mer än teoretisk.”

Myndigheter får inte äga sina egna fastigheter i Sverige. Det är nog en god utgångspunkt. Universiteten vill, men frågan är om de skulle klara av att bygga upp en större organisation för förvaltning av fastigheter. Vad gäller polishus och domstolar är det rimliga att ett statligt kontrollerat bolag som Specialfastigheter har ansvar för förvaltningen.

Dagens situation inskränker helt klart domstolarnas oberoende. Det gör också den alltför vanliga nya lokaliseringen av domstolar till rättscentrum där också polis och åklagarmyndighet ryms. Det ger en bild av en gemensam statlig organisation på rättens och ordningens område. Domstolens självständighet tonas ned när den klumpas ihop med andra myndigheter.

Marknadsanpassad hyra passar bättre för hyresrätter än för domstolar och museer. Nog behöver hyresmarknaderna reformeras.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons