Omställning gynnas ej av orättvisa priser
Minns ni Gula västarna? Den franska proteströrelse som uppstod 2018 när presidenten Macron ville införa en koldioxidskatt på bränsle. Den spred sig även till andra länder. I Sverige uppstod Bensinupproret, som reaktion på de höjda bensinpriserna, vilken blev den största svenska facebookgruppen efter att den på bara cirka en månad samlat ungefär en halv miljon medlemmar.
Idag hörs inte så mycket om de olika grupperna; efter att pandemin kom har mycket annat i samhället hamnat i skymundan. Men bägge gruppernas existens var en påminnelse om vikten av att konstruera klimatpolitiken på ett sådant sätt att befolkningen faktiskt accepterar de förändringar som är nödvändiga för den gröna omställningen.
Då, vid årsskiftet mellan valåret 2018 och det sista pre-pandemiska året 2019, gällde det i Sverige en höjning av dieselpriset med 19 öre, och bensinpriset med 26 öre. Vore det inte för pandemin hade kanske protesterna fortlevt och blivit en kraft att räkna med under valrörelsen med anledning av den senaste prishöjningen, då dieselpriset höjdes med 1,20 kronor och bensinpriset med 40 öre.
Anledningen till de markant höjda priserna är den så kallade reduktionsplikten, alltså den skyldighet som infördes 2018 vilken stadgar att leverantörerna måste blanda in fossilfria och därmed dyrare bränslen i drivmedel. Dessutom beskattas det inblandade biobränslet likadant som det fossila i vilket det blandats ut. Det innebär att dieselpriset om åtta år kommer ligga på 30 kronor litern.
”Grundtanken må vara god, men lösningen som den ser ut idag blir alldeles skev.”
Tanken är god; att minska användandet av fossila bränslen. Och i grunden kan många acceptera det moraliskt riktiga i att man betalar för sig i den mån man bidrar till koldioxidutsläppen.
Men den ordningen blir svårare att acceptera när priserna fortsätter skjuta i höjden, trots att bränslet blir allt mer fossilfritt. Grundtanken må vara god, men lösningen som den ser ut idag blir alldeles skev.
Problemet påpekades för några år sedan av miljöekonomen Magnus Nilsson, som varnade för att klimatpolitiken till slut riskerar att inte accepteras av dem som berörs. Han menade att koldioxidskatten borde sänkas. Bilister betalar per automatik högre priser när bränslet blir mer fossilfritt; att därtill höja omkostnaderna med ytterligare kronor, trots att andelen fossilt bränsle har minskat, blir att lägga sten på börda. I synnerhet för de som är beroende av bilismen för att vardagslivet ska fungera.
Lägg därtill att bränsleprisernas utveckling också försvårar för lantbruket, vilket i sin tur påverkar hela landets matförsörjning.
Inte heller behövs ytterligare prishöjningar för att uppmuntra övergången till elbilar; redan utgör elbilar och laddhybrider ungefär hälften av alla nyregistrerade bilar årligen.
De orättvisa priserna undergräver den gröna omställningen – det är dags att göra något åt saken.
