Annons

Kris i livsmedelsfrågan

Matförsörjningskrisen som den socialdemokratiska landsbygdsministern förra året kunde bedyra ej skulle inträffa ser nu ut att vara på väg.
Ledare • Publicerad 4 november 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Elpriserna, bränslekostnaderna och dyrare insatsvaror sätter käppar i hjulen för lantbruket.
Elpriserna, bränslekostnaderna och dyrare insatsvaror sätter käppar i hjulen för lantbruket.Foto: Skärmdump

En olycka kommer sällan ensam, brukar det heta. Och det unga tjugotalet med dess kriser har verkligen demonstrerat ordspråkets sanning: extremväder med bränder och översvämningar till följd av klimatkrisen, ökande problem med gängvåld, skenande elpriser på grund av elbrist, coronapandemin, och så vidare.

Nu varnas det för att ytterligare en kris kan stå för farstun. I en krönika för branschtidningen Jordbruksaktuellt (14/10) skriver dess chefredaktör agronomen Stefan Ljungdahl om en akut kris för Sveriges matförsörjning.

Annons

Jordbrukarna har fått se hur priserna på så kallade insatsvaror – det vill säga varor som behövs vid produktion och framställning av andra varor – har skenat. Det gäller inte bara de för allmänheten redan allt för bekanta ökande priserna på el och bränsle. Handelsgödsel och djurfoder har drabbats av samma utveckling. Europeiska gödselproducenter har börjat stoppa sin produktion på grund av för höga kostnader – till följd av de stigande gaspriserna. Något som kommer få följdeffekter för lantbrukarna i form av antingen väsentligt dyrare eller avstannad produktion.

”Nu blir det än tydligare att Sverige också behöver en livsmedelsberedskap.”

Samtidigt ökar också priserna på råvaror och livsmedel över hela världen. Något Riksbanken tidigare i år varnade för då man påpekade att priserna stigit kraftigt på kort tid. Kombinerat med de snabbt ökande kostnaderna för fartygsfrakt – som i sin tur beror på bland annat överbelastade hamnar och underdimensionerade handelsflottor – kommer det leda till förhöjda priser för konsumenter. En prisökning som förväntas pågå under åtminstone flera månaders tid.

En akut matförsörjningskris är exakt vad Jennie Nilsson (S), som fram till i somras var landsbygdsminister, förra året bedyrade ej stod i antågande. Med anledning av den begynnande pandemin försäkrade hon att Sverige inte stod inför någon akut livsmedelskris, och att det således inte heller krävdes några akuta åtgärder. En inställning som nu kan beklagas. Och privat bunkring direkt avråddes – ”man ska inte bunkra mat”, som det sades.

Situationen är inte bara ytterligare ett exempel på riskerna med regeringens förda energipolitik. Det framställer också i blixtbelysning det problematiska med att i för hög grad förlita sig på sårbara handelskedjor, där auktoritära stater som Kina och Ryssland är villiga att utöva påverkan genom handelskrig och strypt gas. Det finns en säkerhetspolitisk dimension i det hela.

Det inskärper också behovet av en bred och genomtänkt krisberedskap. Pandemin blottade svagheter i systemet, som bristen på beredskapslager. Förr var även livsmedel en del av beredskapslagren; något som till stor del monterats ned. Nu blir det tydligt att Sverige faktiskt också behöver en ordentlig livsmedelsberedskap.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons