• Det hävdas att el från vindkraftverk är nästan tre gånger så dyr som kärnkraftselen. Enligt Energimyndigheten kostade ny el från vindkraftverk 2020 0,36 kronor/kwh. El från de kärnkraftverk som nu byggs i Frankrike, Finland och Storbritannien beräknas kosta minst 1 krona/kwh. För Hinkley Point i Storbritannien beräknas kostnaden till 1,12 kronor/kwh eller drygt tre gånger så mycket som el från ny vindkraft.

• Det hävdas att el från kärnkraftverk är fri från utsläpp av växthusgaser. Ingen el är fri från utsläpp av CO2. Det bästa ur klimatsynpunkt är att öka effektiviteten i energianvändningen och att spara på el.

• Det hävdas att kärnkraftverken lagts ner av ideologiska skäl. De kärnkraftverk som lagts ner under senare år har gjort det av kommersiella och säkerhetsmässiga skäl. Inget hindrar att nya verk byggs på samma ställen.

• Det hävdas att fjärde generationens kärnkraftverk skulle kunna bli räddningen för kärnkraften. I verkligheten kan de knappast bidra till målen i klimatpolitiken med 100 procent förnyelsebar el till 2040. Utbyggnaden av elproduktionen måste ske med den teknik som nu är känd och som är möjlig de närmaste decennierna.

• Det hävdas att de nuvarande höga priserna på el beror på stängningen av Ringhals 1 och 2. I verkligheten beror ökningen på att priset på utsläppsrätter ökar och att världsmarknadspriset gått upp för olja och gas. I själva verket har den svenska nettoexporten av el ökat med 3,6 procent i år (4,9 Twh) trots stängningen av R2 vid årsskiftet enligt Nordpool. Sveriges elexport uppgår till drygt 20 Twh netto årligen. Exporten beräknas minska utsläppen av CO2 med cirka 12 miljoner ton eller en fjärdedel av de svenska territoriella utsläppen.

Uppgifterna i artikeln har jag delvis hämtat från rapporten ”Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri svensk elproduktion?” från KTH, Chalmers och Lunds universitet.

De partier som förordar ny svensk kärnkraft borde för trovärdighetens skull redovisa hur mycket de är beredda att subventionera denna utbyggnad.

Lars-Erik Andervad