M vill få kommuner att minska bidragskostnad

Moderaterna föreslog redan i våras tio miljarder kronor mer i generella statsbidrag till kommuner och landsting under nästa mandatperiod. Nu plussar man på med ytterligare tio.

Men för att få del av de tio miljarderna måste kommunerna leva upp till två villkor.

Ställer villkor

Det ena villkoret är att se till att hålla kostnaderna för socialbidrag nere. Enligt Svantesson finns det kommuner som är "fantastiskt duktiga på detta". Hon nämner Helsingborg och Växjö.

Båda kommunerna har moderater som kommunstyrelsens ordförande.

Satsa på svenska

Det andra villkoret handlar om att ge nyanlända och invandrare undervisning i svenska. Det kan till exempel innebära att kötiden till svenska för invandrare (SFI) får vara högst en månad eller krav på att en viss andel ska fullfölja undervisningen och få godkänt resultat.

Exakt hur villkoren ska utformas är inte klart.

Även Socialdemokraterna har lovat 20 miljarder mer i statsbidrag till kommunerna, dock utan Moderaternas villkor.

"Moderat classic"

Andersson varnar för att en liten kommun som drabbas av en fabriksnedläggning och därmed höjda socialbidragskostnader, också skulle drabbas av lägre statsbidrag med M-förslaget.

De 20 miljarderna som både M och S lovar kommunerna bedöms bara räcka till att upprätthålla dagens kvalité i vård, skola och omsorg.

Satsar på kärnan

Moderatledaren utesluter inte att det kan behövas ytterligare pengar.

Sammanlagt vill M satsa 50 miljarder kronor för att stärka "samhällskontraktet" under de kommande fyra åren. Där ingår de 20 miljarderna till kommunerna, mer pengar till polis, försvar, skola och vård.

Kristersson understryker att Moderaternas fokus är att se till att samhällets kärnverksamhet fungerar.

Ett annat fokus är att göra det mer lönsamt att arbeta. M vill sänka skatten på arbete med runt 27 miljarder kronor.

Ska finansieras

Finansminister Andersson (S) varnar för "revor i välfärden" och offentliga budgetunderskott när M både ska sänka skatten och satsa på välfärden.

M svarar med att skattesänkningarna är finansierade fullt ut, bland annat genom lägre bidrag och ersättningar, slopade byggsubventioner och ny arbetsmarknadspolitik.

De 50 miljarderna till samhällets kärnverksamhet finansieras både genom omprioriteringar, men till del också med ett förväntat ökat budgetutrymme för staten.

TT