TT-Inrikes

L vill satsa på fler spetsutbildningar

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Liberalerna vill att spetsutbildningarna i grund- och gymnasieskolan ska bli permanenta. Partiet vill också att de blir dubbelt så många. - Skolan är Sveriges viktigaste framtidsfråga, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. L presenterar nu sitt skolpolitiska program med 65 förslag.(TT)

L presenterar nu sitt skolpolitiska program med 65 förslag. Många av punkterna är kända sedan tidigare, till exempel att skolan ska förstatligas, tidigare betyg och satsningar för att göra läraryrket mer attraktivt.

Ett nytt förslag är att L vill satsa mer på spetsutbildningarna.

– De allra mest studiebegåvade och högpresterande eleverna i skolan misshandlas ofta i dag. Vi lägger stora resurser på elever som har det svårt, och det ska vi göra. Men vi behöver också se att det finns en annan grupp elever som skulle kunna gå fortare fram, lära sig mer och prestera mer, säger Jan Björklund.

Goda erfarenheter

Spetsutbildningarna innebär att elever på högstadiet kan läsa på gymnasienivå och att elever på gymnasiet kan läsa högskolekurser. De som läser högskolekurser ska också få meritpoäng när de ansöker till högskolan.

Försök med spetsutbildningar infördes för gymnasieskolan 2009 och för grundskolan 2012.

– Erfarenheterna är så goda att det är dags att permanenta detta och att bygga ut det kraftigt.

Ny skrivning

I dag är det omkring 3 000 elever som går en spetsutbildning inom grund- och gymnasieskolan.

– I ett första steg borde vi kunna utöka det till det dubbla, säger Jan Björklund.

Partiet vill även införa en ny skrivning i skollagen.

– Det står mycket i skollagen om elevernas rättigheter, men vi bör också ha skrivningar om elevernas skyldigheter. Skyldigheten att visa flit och ambition och att skolan ska främja de egenskaperna.

Ser inget behov

Gymnasieminister Anna Ekström (S) ser inte behovet av fler spetsutbildningar.

– Det finns inte något forskningsstöd för att spetsutbildningar leder till en bättre kunskapsutveckling för eleverna. Och de utvärderingar som Björklund hänvisar till visar inte heller det, säger hon.

– Spetsutbildningar är inte ett förslag som leder svensk skola framåt.

Samtidigt säger Ekström att hon som gymnasieminister inte har några planer på att avbryta försöksverksamheten med spetsutbildningar som pågår.

– Den ska vi slutföra, men så här långt kan man inte se att det har gett några stora fördelar när det gäller kunskapsutvecklingen.