Mer till vård – mindre till politik
Vi kan konstatera att vi blir fler och fler som lever längre och kommer att behöva vård. Det är då viktigt att vi använder skattepengarna på ett effektivt sätt. Personligen blir jag mer och mer kritisk till hur vården och den politiska apparaten runt den fungerar, om den nu fungerar? Ska verkligen vården bedrivas som en politisk apparat?
Vi kan se hur man vänder upp och ner och fram och tillbaka på verksamheten beroende på om det är det blå eller rödgröna laget som styr. Ute i verksamheterna vet man hur rörigt det är och speciellt när man närmar sig ett val där man inte vågar ta några som helst obekväma beslut beroende på hur väljarna ska reagera. Mycket handlar det i grunden om hur mycket eller lite privata aktörer man skall ha. När det gäller privat sjukvård så handlar mycket i debatten om hur fel det är att lyfta vinst på våra skattepengar.
Jag tycker själv att det måste finnas en kvalitetssäkring och att man kanske måste ha ett vinsttak för att få en långsiktig och bra vård inom det privata. Men varför ska man inte kunna lyfta en mindre vinst på att ta hand om människor och vårda dem så länge man gör det på ett bra sätt? Det är däremot okej att lyfta höga vinster på att sälja utrustning, medicin och bygga till exempel sjukhus för enorma summor pengar som inte förekommer nära kunden är någon annan än landstinget.
Sedan ser jag också problem med den privata sidan och deras ovilja att ta hand om ”dyra patientgrupper” som kräver mer vård och dyrare mediciner med mera. Vi behöver privat sjukvård men den kanske inte fungerar inom alla områden. När det gäller den privata vården kanske man från höger till vänster måste svälja lite av sina ideologier och ge efter lite för att skapa en långsiktig, bra och hållbar vård.
Är då landstingets politiska apparat en bra struktur för att driva en sådan verksamhet? Nej, är mitt svar! Det måste finnas ett bättre sätt att leda verksamheten på där vi får ut mer effektivitet och bra vård för pengarna. Vi kan ta vårt eget landsting och den lokala vården i Oskarshamn som ett exempel. Landstinget håller nu på med en av de dyraste och största satsningarna man gjort på länge i vår kommun. Man ska riva ett höghus och bygga en ny hälsocentral i Kristineberg. HSB ska bygga en ny hälsocentral på Mejeriplan och man kommer att behöva rusta upp och renovera även Blå Kustens lokaler som ligger vid sjukhuset. För Byggebo är det en kanonaffär att ha landstinget som mjölkko och säker hyresgäst. Kommunen kan dessutom stoltsera med en ny byggnad i centrum. HSB gick själva ut med och bekräftade att utan landstingets satsning på en hälsocentral så blir det ingen ny byggnad på Mejeriplan. Hade detta varit möjligt utan rött styre i både landsting och kommun? Mycket tveksamt. Jag undrar om man i övriga länet är insatta i frågan. I lilla Oskarshamns kommun med cirka 26 000 invånare kommer vi att ha tre hälsocentraler och ett sjukhus som har genomgått ett stålbad av nedskärningar. Vore det inte bättre att centralisera allt och bygga en hälsocentral vid vårt sjukhus och lägga resurserna på att göra vårt sjukhus och vården ännu bättre?
Är det försvarbart att lägga så mycket skattepengar på dyra lokaler och hyror. Är det vård för pengarna? Det debatteras ofta vad de ”tre husen” kostar (våra tre sjukhus i länet). Men jag skulle vilja veta vad ”det fjärde huset” kostar? Vad kostar landstingshuset och den politiska apparaten och dess beslut fram och tillbaka? Hur mycket kompetent personal och vård skulle vi kunna få för dessa skattepengar? Skulle vara intressant och få reda på vad man tycker ute i verksamheterna och bland kommuninvånarna. Jag personligen tycker att det måste till nya grepp. Landstinget måste ses över eller skrotas helt och vården ledas på ett bättre och effektivare sätt med en långsiktig och bra vård som mål.
Johan Erlandsson
