Identitetskris slår även mot vuxna

Wael Ali ,

Identitetskris är ett av de viktigaste fenomenen i psykologi och i sociologi. Många forskare har skrivit om detta, men mest har det skrivits om barn och ungdomar.

Artikeln publicerades 29 november 2014.

En människa frågar: Vem är jag? Vem jag ska bli? Det är en obekväm psykologisk status. I åldern mellan 13-18 år börjar en känsla av identitet infinna sig, så om identiteten utsätts för kris eller konflikt, börjar en rädsla och vi börjar prata om identitetskris.

Om en ungdom klarar av att hantera detta, kan han/hon klara sin identitet, och om han/hon inte kan klara detta hamnar de i kris för att hitta sin identitet. De hamnar i en konfliktsituation mellan identitet och roll vilket skapar förvirring. Från det perspektivet kan vi säga att det inte är bara ungdomar eller barn som drabbas utan det kan också hända för vuxna som tvingas att lämna sitt hemland eller tvingas att flytta från en plats till andra platser på grund av krig, ekonomi eller otrygghet.

Vad jag vill säga är att det finns identitetskris även hos vuxna inte bara hos barn eller ungdomar. Många invandrare kommer till Sverige och det finns en id-kris hos dem själva nu. Många av dem vet inte vem han är eller vad han ska bli. Det är på grund av att de inte vet vem de är här, är de araber, afghaner, iranier eller européer (svenskar)?

De kanske säger till barnen att vi kommer från ett islamiskt land och vi måste bli muslimer och följa islamisk religion eller tradition, vi får inte integrera oss med svenskar. Från andra håll hör barnen att det är bara traditioner som inte hjälper oss nu och vi tycker inte om det.

Jag vill inte att vi ska lämna vår identitet som araber eller afghaner eller muslimer, vi får inte göra så, vi är stolta i vår bakgrund och vet vilka vi är. Vi ska inte gömma detta eller splittras från vår bakgrund, men vi vill gärna integrera oss i samhället för vår egen skull och för barnens skull och framtid.

Om Sverige vill integrera invandrare måste de börja med föräldrarna, utbilda dem och hjälpa dem att bättre förstå det svenska samhället och inte bara kritisera deras traditioner och vanor.

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Barometern Oskarshamns-Tidningen så godkänner du samtidigt våra regler.

På barometern.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på barometern.se. På tider då Barometern Oskarshamns-Tidningens webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på barometern.se

barometern.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på barometern.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Barometern Oskarshamns-Tidningen som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.