Handelsbanken varnar för magra år

Handelsbankens ekonomer räknar med en kraftig inbromsning i svensk ekonomi 2020, ned till 1,1 procent. Det kan jämföras med en tidigare prognos på 1,6 procent.

Någon vändning uppåt 2021 väntas inte heller, enligt Handelsbanken. Det året räknar Handelsbankens ekonomer med att tillväxten fortsätter sjunka till 1,0 procent, enligt ett pressmeddelande från banken.

"Det är inte en djup kris vi ser framför oss, utan snarare flera år med svag tillväxt", skriver Christina Nyman i en kommentar.

Tillväxtprognosen för 2019 lämnas oförändrad på 1,5 procent, vilket kan jämföras med 2,4 procent i tillväxt 2018.

Jämfört med regeringens nya prognos, som kom förra veckan, ser framtiden betydligt dystrare ut i Handelsbankens tabellverk. Finansdepartementet räknar inför onsdagens vårbudget med en tillväxt på 1,6 procent per år 2019–2021.

Internationella valutafonden (IMF), som på tisdagen sänkt den globala tillväxtprognosen för i år till 3,3 procent – 0,2 procent lägre än en IMF-beräkning i januari – tror som en jämförelse att svensk ekonomi växer med 1,2 procent i år och 1,8 procent 2020.

Enligt IMF kommer tillväxten globalt att börja återhämta sig under årets andra halvår, med draghjälp från faktorer som stimulanser i Kina, bättre stämning på marknaden globalt och en stabilisering av läget i utvecklingsländer som Argentina och Turkiet.

Om pågående handelskonflikter inte spårar ur i nya omgångar av tullar och handelshinder finns förutsättningar för en positiv överraskning globalt, enligt IMF:s ekonomer.

Men risken kvarstår samtidigt att utvecklingen går åt andra hållet, vilket kan ge turbulenta marknader och ökat finansiellt tryck mot sårbara ekonomier. Exempel på faktorer som kan överraska negativt, vid sidan av handelskrig, är enligt IMF en brittisk krasch ut ur EU utan avtal eller att Italiens statsfinansiella problem övergår i en recession med en mer akut räntekris.

Det skulle enligt IMF kunna få spridningseffekter i eurozonen.

Handelsbankens ekonomer ser vad de kallar ett typiskt "sencykliskt mönster" i den globala ekonomin. Utvecklingen präglas av mindre expansiv politik och kapacitetsbegränsningar som dämpar utvecklingen. Till det kommer politisk osäkerhet kring bland annat brexit och handelskonflikter, som antas slå mot företagsinvesteringar och hushållskonsumtion.

Från Riksbankens sida räknar Nyman med en räntehöjning till, i september, från dagens minus 0,25 procent till noll procent. Sedan väntas den svenska styrräntan ligga kvar på noll under både 2020 och 2021.

Europeiska centralbanken (ECB) antas inte röra styrräntan mer i denna konjunkturcykel, medan USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) väntas sänka styrräntan 2020.

"Men möjligheterna att kickstarta tillväxten med räntesänkningar är betydligt mindre i dag. Världsekonomin är dåligt rustad för lågkonjunktur", skriver Nyman.

Kronan väntas efter en period präglad av kursfall börja återhämta sig under de närmaste åren, enligt Handelsbankens ekonomer. De räknar med att priset för en euro sjunker från drygt 10:40 kronor i dag till 10 kronor vid årsskiftet. Därefter väntas priset fortsätta ned mot 9:80 kronor 2021.

Mot dollarn väntas kronan stärkas från dagens cirka 9.30 kronor till 8:47 kronor vid årsskiftet och ned till 7:84 kronor 2021.