Första räntehöjningen på åtta år närmar sig
– Just nu har sannolikheten ökat för att höjningen kommer redan i december, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.
Nordeas och SEB:s ekonomer drar samma slutsats som Breman utifrån inflationssiffrorna för september från Statistiska centralbyrån (SCB).
Riksbanken, med den rekordlåga styrräntan på minus 0,50 procent, har själv flaggat för att de planerar att höja räntan antingen i december eller februari.
Den så kallade KPIF-inflationen, där effekterna av ändrade boräntor räknats bort, lyfte till 2,5 procent i september, vilket var oväntat högt. Och KPIF-inflationen exklusive energipriser lyfte till 1,6 procent – i linje med Riksbankens prognos.
Bakom det generella inflationslyftet ligger högre boendekostnader, stigande el- och drivmedelspriser samt högre matpriser. Högre priser på kläder och skor, troligen med koppling till en svagare krona, bidrar också.
En särskilt viktig faktor inför räntehöjningen, när den nu kommer, är utvecklingen för de svenska tjänstepriserna. De steg med 2 procent i september.
– Det har varit en nedåtgående trend i tjänstepriserna de senaste månaderna och den vände nu uppåt. Det är viktigt, för det är mycket inhemskt i det, säger Breman.
Fast helt säker på en decemberhöjning ska man inte vara. Det kan hända mycket på vägen dit.
Höjningen förutsätter bland annat att det svenska inflationsutfallet för oktober och november också pekar i rätt riktning och att den stökiga situationen på världens börser inte spårar ur, enligt Breman.
– Varje siffra kommer att vara viktig och det som händer i omvärlden kommer också vara viktigt, säger hon.
Hon tror inte den korrigering på börserna på Wall Street, som just nu skakar världsmarknaden, räcker för att rucka på räntehöjningsplanerna.
– En viss korrigering på de amerikanska börserna, som alla vet har varit högt värderade, är inte tillräckligt, säger Breman.
– De avstår inte från en räntehöjning för att börsen går ned 5–10 procent. Men om det blir ett bredare börsfall på 20–30 procent och som sprider sig runt om i världen, då får det förmodligen effekter på hushållen och då kan Riksbanken bli mer försiktig.
Breman räknar just nu med turbulenta marknader en tid, bland annat då USA:s handelskonflikter riskerar att trycka upp inflationen i USA och därmed pressa upp ränteläget och dollarn ytterligare.
– Vi har brexit också. Så det finns väldigt mycket som gör att det kan komma kraftiga svängningar både uppåt och nedåt på olika besked.
