Vinglig färd i bilpolitiken
De urstarka tillväxtsiffrorna för andra kvartalet hade en naturlig förklaring. Statistiska centralbyrån noterade att hushållens konsumtion av fordon ökade starkt - och Bil Sweden, branschorganisationen för bilimportörer, kompletterade med observationen att många ville köpa bil innan bonus malus-systemet träder i kraft och straffar konventionella bilar.
När nu siffrorna över nybilsförsäljningen efter en månad med bonus malus presenteras, kan statistiken tyckas visa på en politisk succé. Var femte ny bil som såldes i juli var laddbar. Fortsätter det i denna takt kommer den svenska bilparken snart att vara fossilfri. Men om personer som ville ha bensinbilar tidigarelade sina köp, har miljöbilsintresserade senarelagt sina för att få del av bonusen. Så stimulerar politiken just nu bilkonsumtion i alla former.
Och krav på mer subventioner lär följa. Som tidigare har beskrivits på denna sida exporteras många svensksålda miljöbilar efter ett par år till Norge. Den svenska andrahandsmarknadens efterfrågan på miljöbilar är helt enkelt för svag - det går att få ut högre priser i grannlandet. Därmed har en utbredd idé om fordonsflottans förnyelse visat sig felaktig.
Mot denna bakgrund föreslår nu såväl Bil Sweden som 2030-sekretariatet för fossiloberoende fordonsflotta ännu mer subventioner för miljöbilar. ”Betydligt bättre stimulans måste införas för befintliga el- och gasbilar så att de inte lämnar landet”, skriver 2030-sekretariatet. ”Stimulanser för laddbara bilar bör införas inte bara vid nybilsköpet utan även vid användandet. En stor positiv effekt är att det skulle motverka att laddbara bilar exporteras till utlandet”, menar Bil Sweden.
Det torde vara en tidsfråga innan förslagen fångas upp av politiska partier som vill rädda bonus malus-systemet, detta transportpolitiska flaggskepp.
Frågan är dock vad syftet egentligen är. Är det att få en större andel människor att köpa något som definieras som en miljöbil är det troligen effektivt - även om man, som nationalekonomen Runar Brännlund, kan ifrågasätta varför en Volvo XC90 T8 Twin Engine ska ha någon statlig subvention. Den som har råd med en ”lyxig SUV”, som tillverkaren kallar bilen, kan betala själv.
Men så länge antalet bilar i trafik växer är det inte självklart att en viss ökning av andelen miljöbilar i slutänden leder till att utsläppen minskar. ”Ett något mer begripligt mål vore förstås att försöka få ned antalet fordon totalt sett, och speciellt de med höga utsläpp”, som Brännlund skriver. Om ägande stimuleras, stimuleras per definition också användning - som i sin tur ställer krav på infrastruktur i form av vägar och parkeringsplatser. I regeringens strategi för levande städer står att gång, cykling och kollektivtrafik ska främjas framför personbilstrafik. I praktiken intensifieras stödet för det senare.
Dessvärre var detta dessutom känt på förhand. Konjunkturinstitutet, den myndighet som står för miljöekonomisk expertis, har flera gånger påpekat att bonus malus inte belönar åtgärder som minskar körsträckan. Däremot, skrev institutet, riskerar systemet att leda till ökat bilinnehav. Hade utsläppen gått att minska mer effektivt och till ett lägre pris med andra åtgärder? Det är högst sannolikt.
Efter denna varma och torra sommar torde många människor reflektera över hur klimatpolitiken kan bli mer effektiv. Få lär dra slutsatsen att det som behövs är stimulanser för ökat bilägande och därmed mer bilkörning.
