Vilka är islams företrädare?

Ledare ,

Ett projekt mot radikalisering har nyligen fått offentliga medel. Initiativet är angeläget, men även kritiska frågor bör ställas.

Artikeln publicerades 24 februari 2016.

Rinkeby och Tensta i Järvaområdet utanför Stockholm är stadsdelar som förknippas med utanförskap. De senaste årens diskussioner om radikalisering och kontrollerande religiös sedlighetspolis, som begränsar kvinnor, har ytterligare förstärkt bilden.

2014 rapporterades om att åtta kvinnor från området rekryterats till IS. Islamiska förbundet i Järvas ordförande Ibrahim Bouraleh sa då att han ansåg att det " inte är rätt att kriminalisera att ungdomar åker ut i krig" (Expressen 21/10 2014). Detta skulle öka rädslan för svenska myndigheter hos dem han möter i området.

Bouraleh återkom till den tanken när han häromdagen berättade om det projekt mot radikalisering han driver och som fått pengar av Stockholms stad och Arvsfonden: "Tyvärr är misstron mot socialtjänsten och stadsförvaltningen stor, många vågar inte tala öppet med myndighetspersoner", säger han (DN 23/2).

Det borde således vara prioriterat att projektet arbetar med att stärka tilltron till det svenska samhället.

Här uppstår dock ett frågetecken, eftersom Islamiska förbundets olika lokala föreningar i Sverige finns under samma paraply och har ideologiska kopplingar till Muslimska brödraskapet. Muslimska brödraskapet är en politisk islamistisk rörelse, som arbetar för att öka sitt inflytande i samhället och omforma det. Stat och religion ses inte som åtskilda.

Det kan inte benämnas som reformvänligt. Istället görs anspråk på att ha den sanna och riktiga bilden av islam. Könssegregerande synsätt på män och kvinnor finns också med i bilden.

Att det kan vara fruktbart i mötet med en radikaliserad person att peka ut vad som är rätt och fel är riktigt, men det innebär inte att det svenska majoritetssamhället kan fortsätta att vara religiöst tondövt.

Tonsäkerheten behöver istället övas upp när det gäller olika grupperingar i det svenska samhället. Det är en avgörande kunskap för såväl integration som dialog i framtiden. Diskussionen om de värderingskonflikter som finns kan inte tillåtas polariseras så mycket att den inte går att föra av rädsla för hur det kan missbrukas av det "islamfientliga tankekomplexet".

Islamiska förbundet har fått ett starkt inflytande över bilden av vad islam är i Sverige. I en undersökning som Sveriges radios Medierna gjorde 2014 visade det sig att 69 procent av den muslimska representationen i medierna utgjordes av Islamiska förbundet eller några av förbundets dotterorganisationer.

Eftersom rörelsen har som ambition att visa på den sanna bilden, har denna islamistiska gren således haft stora framgångar här.

Genom de projektmedel som Islamiska förbundet i Järva nu erhållit, ges även legitimitet från det svenska samhället till en islamistisk gren.

Det innebär inte att projektet inte behövs, men det offentliga Sverige måste vara medveten om vilken riktning initiativtagarna står för.