Skatt på snickare en urusel idé
Om spelteori är trist och oftast fåfängt, är politikens detaljer desto mer spännande. Till exempel detta: i Alliansens reformagenda,som omfattar 117 punkter, finns ett förslag som skulle slå hårt mot svenska hantverkare och distributörer. Det har knappt fått någon uppmärksamhet alls.
Förslaget lyder i dess helhet: ”Utveckla och förbättra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att ställa om. Systemet ska vara teknikneutralt, självfinansierat och intäktsneutralt över tid.”
Hur bra det än låter att miljövänliga bilar ska subventioneras genomavgifter på miljöfarliga, är logiken försåtlig. En ”kraftfull bonus”, vilket måste tolkas som högre subventioner än idag, måste per automatik innebära en än mer ”kraftfull malus” mot de bilar som ska motverkas.
Här springer systemet in i en självmotsägelse. Om omställningen går snabbare än idag, minskar intäkterna från malus-sidan och bonusarna blir en ren statlig utgift. Ett bonus-malus-system som är självfinansierat är å andra sidan klimatmässigt poänglöst, eftersom det bygger på att tillräckligt många hela tiden ska välja att inte ställa om till exempelvis eldrift.
Denna märkliga logik finns redan i dagens system men Alliansen skruvar ett varv till.
Om systemet ska vara teknikneutralt förs en del av dagens malus-bilar över till bonus-sidan. Vad blir då kvar som ska finansiera alla miljöbilsbonusar? Jo, lätta lastbilar.
Månaden innan bonus-malus-systemet infördes vid halvårsskiftet ökade försäljningen av lätta lastbilar med hela 193 procent jämför tmed motsvarande månad förra året. Under första halvåret 2018 såldes 46 procent fler lätta lastbilar än under första halvåret 2017. Motsvarande effekt fanns även på personbilar – köparna ville ta sina nya bilar i bruk innan systemet skulle göra dem dyrare– men inte alls lika stark.
Vad köparna av lätta lastbilar hade räknat ut var att det är de som får finansiera miljöbonusarna, inte för att de brinner för att släppa ut mycket koldioxid utan för att det saknas alternativ.
Det är möjligt att det i statistiken finns en del pickupbilar vars nytta är tveksam, men de absolut mest sålda lätta lätta lastbilarna enligt Bil Swedens siffror är Volkswagen Caddy och Transporter. Avgiften tas alltså ut av företagare och företag som behöver lastbilsklassade fordon för att kunna bedriva sin verksamhet.
Det är inte svårt att se vilken frustration detta skulle skapa och hur den skulle kunna kanaliseras politiskt.
Den”kraftfulla gröna bilbonusen” skulle innebära mer subventioner till resursstarka miljöbilsköpare i städerna och samtidigt kräva mer avgifter från näringsidkare ute i landet. Den skulle subventionera privatpersoners bilägande på hantverkarnas bekostnad, även om hantverkarna köper de mest miljövänliga bilar marknaden kan erbjuda.
Och alltsammans skulle högst sannolikt vara klimatmässigt verkningslöst. Eventuella miljövinster på privatbilssidan vägs upp av att näringsidkare behåller sina gamla bilar längre. Deras drivkrafter att ställa om blir obefintliga. Alliansens förslag om utveckling av bonus-malus-systemet är onekligen kraftfullt, i så måtto att det skulle få en tydlig effekt. Men det skulle bli en effekt rakt motsatt den avsedda: mot hållbarhet, motföretagande och mot omställning.
