Regeringen klipper hjälplinjen mot extremism
Så sent som i mas skrev kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke under ett beslut om att förlänga uppdraget till Rädda barnen om den så kallade orostelefonen.
Kulturministern? Ja, för två år sedan sades det Bah Kuhnke förlorade uppgifterna angående våldsbejakande extremism. Ändå låg uppgifterna tydligen på hennes departement.
Nu rapporterar dock Ekot att regeringen svängt. Rädda barnen får inte mer pengar.
Orostelefonen var en av Mona Sahlins - den första samordnaren mot våldsbejakande extremism - första åtgärder. Uppdraget gick till Röda Korset och dess dåvarande generalsekreterare Anna Carlstedt.
Det fungerade inget vidare. Linjen var inte alltid bemannad, trots att öppettiderna var begränsade.
Men Carlstedt fick en ny post. Ja, som ny Samordnare mot våldsbejakande extremism.
Och ansvaret för hjälptelefonen fördes sedan över till Rädda barnen. 154 samtal på ett års tid kan knappast motivera förnyade anslag, men det är inte Rädda barnen som ska lastas för att hjälptelefonen inte fått någon ordentlig möjlighet att fungera.
Nedläggningen är symptomatisk för insatser. De är kortsiktiga, drivs i projektform och läggs ned eller förändras utan någon utvärdering.
Allt måste nu inte ske med statligt stöd och styrning. Civilsamhället har alltid varit snabba med att identifiera problem och jobba med egna lösningar. Rädda barnen meddelar i dag också att de med egna medel hoppas kunna driva hjälplinjen vidare.
Behovet av stöd till anhöriga till militanta islamister och råd till föräldrar till nazister ser i vart fall inte ut att bli mindre.
