Reformpartier vinner val

Ledare Artikeln publicerades

Reformpartier vinner vanligen väljare. Därför backar Socialdemokraterna medan Kristdemokraterna går framåt.

Valrörelsens vinnare, Ebba Busch Thor.
Foto: Hanna FranzénTT
Valrörelsens vinnare, Ebba Busch Thor.

Det brukar heta att väljarna straffar sittande regeringar och att det därför är svårt att bli återvald. Regeringar med socialdemokrater eller mittenpartier som bas blir återvalda om de förknippas med reformer visar en forskningsstudie( Fölster och Nima Sanandaji 2014). Samma samband visas inte för högerregeringar - en spekulation som luftats är att de blir återvalda om de visar att de värnat och utvecklat välfärden.

Forskningen är en god utgångspunkt för att förstå utgångsläget inför söndagens val. Visst är det en närmast unik svensk valrörelse där ekonomi och arbete hamnar betydligt längre ner nå dagordningen än ordning, migration och välfärd. För regeringspartierna har den dagordningen varit helt fel, även om Socialdemokraterna under Löfvens tid gjort en längre omorientering när det gäller synen på polis, brott och straff.

Men det är svårt att förknippa de två regeringspartierna med en enda stor reform. Till ministärens försvar kan sägas att den klarade av flyktingkrisen hösten 2015, men den som då hoppades att Socialdemokraterna för att lösa kommande migrationsutmaningarna skulle sänka trösklar in på arbets- och bostadsmarknaderna fick fel. Inte ens på välfärdens område - där Socialdemokraterna åtnjuter ett historiskt starkt förtroende - har reformambitionerna synts. Tvärtom. Lena Hallengren fick träda in som barn- och äldreminister och städa upp efter tre års ointresse över LSS-frågan efter en ministerföreträdare som var mer engagerad i identitets- och genusfrågor som väljarna hyser minst sagt ringa intresse för.

Frånvaron av en egen skarp agenda i kombination med statsministerns löfte om att göra valet till en folkomröstning av välfärden öppnade dörren för sedan länge uträknade Kristdemokraterna och Ebba Busch Thor. Helt i linje med hypotesen att borgerliga partier måste åtnjuta välfärdsförtroende för att vinna val.

Medan Socialdemokraternas välfärdsbudskap inte varit större än ett nej till skattesänkningar har Kristdemokraterna givit sitt tidigare krav från Göran Hägglund-eran på ett förstatligande av landstingssjukvården ett bredare och djupare innehåll. Där finns reformprojektet. Det är inte bara vården som ekonomiskt prioriteras framför dyra familjeveckor utan det presenteras också konkreta förslag för att kapa köerna, öka tillgängligheten och stärka den specialiserade sjukvården.

Partier brukar också nå framgång i väljarkåren när de driver frågor som anknyter till det egna dna:t, i KD:s fall korresponderar vårdsatsningen med partiets grundvärderingar som människovärde och social omsorg. Ebba Busch Thor bekräftar regeln när hon framstår som valrörelsens stora vinnare.

Kristdemokraternas comeback i politiken kom sedan ledningen hittat hem till frågor som ”kvalitet i välfärden” efter ett tidigare för partiet helt ohistoriskt fokus på sträng migrationspolitik och försvar.

Moderaterna är annars det parti som kanske främst av alla vanligen associeras med reformer och som varande draglok i borgerligheten och som en aktör som hela tiden sätter press på Socialdemokraterna.

Det är samtidigt Moderaterna som regeringsbärare inom borgerligheten som har den kortsiktigt otacksamma uppgiften att hålla i pengarna och - vid kriser - ansvara för nedskärningar. Men att hålla ordning på plånboken hör också till något som utmärker reformpartier. Utan tillväxt och nya värden finns det mindre att fördela och inget reformutrymme att använda.