Parallella samhället bygger på inkomster

Daniel Braw Artikeln publicerades

Moderaternas nya förslag mot skuggsamhället är välkomna men otillräckliga.

Allt fler får avslag på sina asylansökningar, allt fler stannar likafullt kvar i Sverige. Att i detta läge reflektera över hur framväxten av ett skuggsamhälle förhindras borde vara en självklar uppgift för alla politiska partier. Dock är det Moderaterna som har ägnat frågan mest uppmärksamhet, senast under tisdagen med ett antal nya förslag: förlängd preskriptionstid innan den som har fått avslag kan ansöka om asyl på nytt, skärpta straff för olovlig vistelse och utbyggt system med återvändandebidrag.

Det är högst motiverade förslag i sig, men sammantaget räcker de inte. Skuggsamhället är helt beroende av inkomster, däribland arbetsinkomster. Så länge det finns en blomstrande svart sektor, finns det möjlighet för människor att bo i Sverige illegalt.

Arbete (och bostad) är rentav en mycket starkare faktor än de som brukar uppmärksammas i sammanhanget, tillgång till vård och ekonomiskt bistånd. Möjligheten till ekonomiskt bistånd försvann 1 juli 2016 men lagändringen har, enligt Migrationsverket, inte haft någon nämnvärd effekt för dem som får hjälp med boende och ekonomi inom sitt nätverk.

    Redan 2016 varnade Skatteverket för att den svarta sektorn skulle breda ut sig i takt med att fler får avslag. Migrationsverket räknar nu med att drygt 20 000 personer kommer att avvika från polisen under de kommande två åren. Den utmaningen löses inte utan åtgärder mot den svarta sektorn.