Landstinget som saknar medicinsk-etiskt råd

Ledare Artikeln publicerades
Borde ha plats för ett etiskt råd.
Foto:Mats Holmertz
Borde ha plats för ett etiskt råd.

Landstinget i Kalmar län tillhör den minoritet av landsting som saknar en etisk kommitte. Det är det dags att ändra på.

I mitten av november samlades representanter från majortiteten av Sveriges landsting/regioner till en träff med det nationella etiknätverket. Mötesplatsen var Stockholm och rapporterna från mötet tar upp många av de etiska spörsmålen som restes i kölvattnet av Macchiariniskandalen på Karolinska. Andra frågor som diskuterades var hur sjuka barn bäst ska bemötas och hur sjukvården ska hantera olika fall av moraliska dilemman.

Landstinget i Kalmar län befinner sig dock utanför det medicinetiska samtalet. Det tillhör den minoritet av sjukvårdshuvudmän som inte har någon etisk kommitté och därför inte kan vara medlem i det nationella nätverket. Grannlandstingen, vid sidan av Kronoberg, Östergötland, Jönköping och Blekinge har alla levande verksamheter. Att etikfrågorna i tider av tuffa prioriteringar och nya medicinska behandlingsmetoder ter sig allt viktigare reflekteras också av att landsting som Dalarna, Värmland och Norrbotten under de senaste åren inrättat kommittéer för att etiska dimensioner ska värnas.

Nu ligger också en motion till landstingsfullmäktige från Kristdemokraternas Gudrun Brunegård om att inrätta en etisk kommmitté för att bland annat "främja kunskapsutveckling inom det etiska området". I ett landsting där blockpolitiken annars är stark borde det vara lätt för den rödgröna majoriteten att ge motionen bifall.

I Sverige är vi visserligen vana att den medicinska etiken odlas av den offentliga maktens institutioner och inte av professionen, som läkarna och sjuksköterskor.

Det är till exempel ingen slump att det historiska svärandet av läkareden försvann i Sverige ungefär samtidigt som sjukvården monopoliserades. I ett decentraliserat vårdsystem, som det svenska, måste dock det levande etiska samtalet syresättas av aktörerna själva. Det handlar inte om att politisera läkaretiken, utan om att främja den. I de etablerade råden finns också forskare, präster, läkare, patientombud - det rör sig således inte om partipolitiskt sammansatta nämnder utan om vårdetiska resurser.

Inte ska väl Landstinget i Kalmar län bli sist i landet med att inrätta ett sådant medicinskt-etiskt råd?