Juridisk seger, moralisk förlust

Det gjorde även Svea hovrätt. Inget talar för att Högsta domstolen, HD, skulle komma till ett annorlunda beslut i frågan om Svenska transportarbetareförbundet hade rätt att utesluta Cimini på grund av att hon är medlem i Sverigedemokraterna.

Juridiskt är domen tämligen glasklar. Stockholms tingsrätt konstaterar att Transportarbetareförbundets stadgar innehåller en skiljeklausul, vid tvister om till exempel medlemskap kan beslut överklagas till en intern första instans och till skiljenämnd i en andra instans. Maria Cimini har gått in i förbundet som medlem och därmed accepterat stadgarna, men hon valde att inte gå till skiljenämnden. Därför finns det hinder för att för att ta upp målet till prövning.

Vanliga invändningar mot sådana skiljeförfaranden är att de blir dyra för den underordnade parten och att förhandlingarna förs bakom helt stängda dörrar. Transport står dock alltid för kostnaderna vid interna tvister och tingsrätten finner att förfarandet uppfyller grundläggande krav på rättsäkerhet.

Maria Cimini föll därför på eget grepp. En intressant parantes i ärendet är valet av Magnus Lagergren som juridiskt ombud. Han nekades nyligen inträde i Sveriges advokatsamfund och valde att överklaga beslutet till Högsta domstolen. Den 28 december 2012 konstaterade HD bland annat att sex advokater och en tidigare klient har framfört kritik mot Lagergren gällande bristande juridiska kunskaper och olämpligt uppträdande. Högsta domstolen lämnade överklagandet utan bifall.

Transportarbetarförbundet har föga överraskande vunnit en juridisk seger. Ganska väntat. Fackföreningar är ideella organisationer som själva avgör vilka som blir medlemmar och den som blir medlem anses acceptera föreningens stadga och målsättning. Gissningsvis vill också SD ha möjlighet utan att någon överprövar motiven att kunna utesluta medlemmar som brutit mot stadgarna. Inget annat parti utesluter så många medlemmar som Sverigedemokraterna.

Tidigare rättsfall (NJA 1945 sid 290) slår visserligen fast att uteslutningar ur fackförbund kan prövas i domstol. Men om stöd finns i stadgarna för en uteslutning är den juridiskt korrekt.

Men någon moralisk seger vinner inte LO-fack som utesluter medlemmar.

Det är uppenbart att LO-facken har olika hållningar. Det verkar finnas ett samband mellan att utesluta SD-medlemmar eller borgerliga sympatisörer och att vara benägen att ta till strids­åtgärder. Transport är ett av de mer militanta förbunden. För övrigt finns en EU-kritisk attityd och en kritik av öppnare gränser inom EU som inte ligger alltför långt från SD:s.

Nyligen bad dock Kommunals ledning om ursäkt sedan en moderat ­blivit fråntagen sitt uppdrag som arbetsplatsombud i Stenungssund. Men också Kommunal har stadgar om den demokratiska socialismen som mål. Ett regionalt fall finns i Lenhovda där en moderat förlorade sin ordförandepost av politiska skäl (2006). Flera kristdemokrater har petats från förtroendeposter i LO-förbund.

Nu är fackföreningar inte vilka ideella föreningar som helst. Möjligheten att välja arbetstagarorganisation är obefintlig eftersom arbetsgivarna enligt den svenska modellen bara tecknar avtal med en part.

Den svenska modellen med kollektivavtal får inte bara ett passivt stöd utan också ett aktivt stöd i lag. Facken bedriver också myndighetsutövning som huvudmän för a-kassor. Om Sverigedemokrater systematiskt förvägras medlemskap i fackklubbar försvagas deras arbetsrättsliga rättigheter väsentligt. Som oorganiserade kan de aldrig omfattas av en förhandling i arbetsdomstolen.

Vill fackföreningsrörelsen bevara denna särställning – som bidragit till en tämligen konfliktfri arbetsmarknad – kan de inte sortera bort medlemmar med fel åsikter. Varken Sverigedemokrater eller Moderater.