Jobbskatteavdraget finns i det omedvetna

Avdrag är normalt något man själv yrkar på även om det också finns ett grund­avdrag i skattesystemet. Jobbskatteavdraget minskar dock skatten på arbetsinkomster helt automatiskt.

Den som vill räkna ut sitt eget jobbskatteavdrag får gå till www.jobbskatteavdrag.se. Den sajten är utformad av företagaren och KD-politikern Harald Klomp i Uppsala. Så är också myter och felaktiga föreställningar om jobbskatteavdraget vanliga: Det finns också en föreställning om att höginkomststagare är vinnare. Men den som har 30?000 i månaden får samma jobbskatteavdrag, 1?852 kronor i månaden i snitt, som den som tjänar 300 000 kronor. Och hur många som fyllt 66 vet att de har ett extra stort jobbskatteavdrag – den enda pensionärsskatt som finns är den lägre på pensionärers arbete.

SNS pekar i samma riktning som den rapport från Riksrevisionen som visade att grupper som jobbskatteavdraget är designat för har minst kunskaper om det. Det är personer med en svag ställning på arbetsmarknaden, arbetslösa och unga. Bara en av 20 vet hur stort det egna jobbskatte­avdraget är.

Nog är detta ett problem. Det är låg- och medelinkomsttagare som är de stora vinnarna på denna inkomstbeskattning. Dessutom, vilket undersökningen inte tar upp, är ju avdraget högre i kommuner med hög kommunalskatt.

Danderydsbon som tjänar 27?000 kronor får ett avdrag på 1?652, Dals-Edsbon med samma inkomst får 1 927 kronor! Notabelt är att den moderatledda regeringen därigenom sänkt skatterna extra mycket i kommuner som ofta är socialdemokratiskt styrda.

För löntagarna spelar därför kommunalskatte­satserna mindre roll. Ändå lever många i villfarelsen att man de facto betalar 32,68 kronor per intjänad hundring i skatt. Trots att skatteuttaget för den som tjänar 22 000 kronor i månaden i Kalmar efter jobbskatte­avdraget är 23 procent. När SNS Konjunkturråd föreslår en platt skatt på 25 procent i kombination med bredare skattebaser undrar man för övrigt om de betänkt att många låginkomsttagare därmed skulle få en höjd inkomstskatt?

Få känner alltså till hur skattesystemet premierar arbete. Få vet heller hur beskattningen på ”höginkomsttagare” är konstruerad. Blott några procent kan svara på när man ska börja betala den statliga inkomstskatten, 35 525 kronor. Att inkomster över 38 000 kronor i månaden inte är pensionsgrundande är ett exempel på en osynlig beskattning som få är medvetna om.

Men kunskapsproblemet måste också sättas in i ett sammanhang. Få tar fram kalkylatorn och räknar ut sin skatt. Fler märker där­emot att extrajobbet i hemtjänsten under helgen faktiskt ger mer kvar i plån­boken. Vi tenderar medvetet och omedvetet att leva efter de ekonomiska system som finns. På samma sätt som utformningen av sjukersättningarna påverkar sjukskrivningarna har ­skattesystemet betydelse för hur vi väljer att arbeta och spara.

Men ska jobbskatteavdraget få full effekt måste medvetenheten om det öka - och frågan är varför Skatteverket inte får i uppdrag att informera om det när Försäkringskassan får driva märkliga kampanjer om bostadsbidrag och uppmanar föräldrar att ta ut föräldradagar?

Martin Tunström