Hjälp USA att besegra IS

Ledare Artikeln publicerades
Operatörer från Särskilda Operationsgruppen. Möjliga att sättas in i kampen mot terrorismen?
Foto:Försvarsmakten
Operatörer från Särskilda Operationsgruppen. Möjliga att sättas in i kampen mot terrorismen?

USA:s begäran om militär hjälp i kampen mot terrorismen måste tas på allvar av den svenska regeringen.

"Vänner, ISIL kan, och ska, bekämpas."

Så sa statsminister Stefan Löfven i somras i Almedalen och fick då också kvällens varmaste applåder. Nu återstår att se vad regeringen lägger i ordet "bekämpa". Från USA kommer nu en begäran om militär svenskt stöd i kampen mot terrororganisationen den Islamiska staten. Det sker bara veckor efter det att också Frankrike äskat om svenskt stöd.

Det är inte internationell solidaritet att låta andra stå för kostnaderna och riskerna. Sveriges insatser att "bekämpa" IS har hittills handlat om en mindre utbildningsinsats i Kurdistan samt om humanitär hjälp. Till det kan läggas det omfattande svenska flyktingsmottagandet.

Vår granne Danmark sände istället tidigt stridsflygplan. Alla insatser behövs. IS-kan inte stoppas med en militär lösning. Men IS kan heller inte stoppas utan en militär lösning.

USA anklagas ofta i Sverige för sitt unilaterala agerande. Nu syns i stället multilaterala ambitioner att bygga upp en bred internationell insats. Tyskland med en minst sagt passiv tradition när det gäller militära insatser – landet deltog inte i insatsen i Libyen – är berett att sända marktrupp till Syrien.

Frankrike som inte deltog i Irakkriget trappar upp sina insatser efter terrordåden i Paris. När andra tar huvudansvaret ter det sig rimligt att Sverige står bakom insatser med mer än ord.

I Afghanistan ingick svensk trupp under Natobefäl men stod utanför USA:s antiterrorinsats "Operation Enduring Freedom". Kampen mot IS har ett fredsframtvingade uppdrag. Det kan röra sig om efterfrågan av spaningsinsatser från svenska Gripenplan, om stöd från FRA eller om att den svenska särskilda operationsgruppen ska sändas till regionen.

Löftet om stöd till Natomedlemmen Frankrike rönte knappt något politiskt motstånd alls. På extremt kort tid har den säkerhetspolitiska verklighetsuppfattningen omformats. I den svenska utrikesdeklarationen var i stort sett allt fokus riktat mot FN. Länge har svenska militära insatser också setts som helt omöjliga utan stöd från ett uttryckligt FN-mandat från säkerhetsrådet.

När regeringen satsar allt på att ingå i ett handlingsförlamat FN är det istället USA, Storbritannien och Frankrike som agerar multilateralt för att stoppa terrorns utbredning. Utrikesdeklarationen känns nu plötsligt hopplöst avlägsen samtidigt som den rödgröna regeringens inre sammanhållning återigen prövas.

De minskade internationella insatserna som skulle finansiera återuppbyggnaden av det nationella försvaret intensifieras åter. Avsaknad av framförhållning åskådliggörs än en gång. På samma gång som det pågår en rysk förmågeuppbyggnad i vårt närområde hotas Europa av IS. Det är två fronter på en och samma gång.

Något tydligt FN-mandat finns för övrigt inte när det gäller att angripa IS i Syrien - i motsats till Irak där Bagdadregeringen har begärt hjälp enligt FN-stadgan.

Folkrättsligt kan insatsen emellertid motiveras med att den syriska Assadregimen inte kontrollerar sitt territorium och därmed ger terrorgruppen fäste i landet - från vilket det attackerar andra stater. Och driver människor på flykt.

När alla andra medel faktiskt är uttömda kan inga militära angrepp anses vara mer rättfärdiga än de mot den så kallade "Islamiska staten".

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern-OT och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.