Hellre flera mindre reformer
Det finns en historia av att söka bred politisk enighet när större skattepolitiska reformer ska genomföras. Det är bra eftersom det skapar långsiktiga spelregler där både företag och enskilda vet vilka regler som gäller.
Det är däremot svårt att skapa politisk enighet kring större reformer. Och ännu svårare är det att hitta det nödvändiga reformutrymmet. Dessutom är skattesystemet ytterst komplext och en större skattereform riskerar att aldrig nå i mål.
För den realistiska skattereformisten är det senaste budet från Socialdemokraterna därför välkommet. Enligt Socialdemokraternas ledamot i Skatteutskottet Jörgen Hellman blir det ingen stor skatteutredning. Den breda skattereformen kommer istället att hanteras i delfrågor.
För de skattereformer där det råder politisk enighet betyder det att förändringar relativt snabbt kan komma till stånd. 3:12-reglerna, avskaffandet av pensionärsskatten och breddning av RUT-avdraget är några exempel.
Att bryta loss skattefrågor öppnar samtidigt upp för politisk överbjudning vilket vi redan har sett prov på. Centerpartiet vill att ett särskilt skatteavdrag om 3 000 kr per år ska införas för boende i glesbygdskommuner i nordvästra Sverige. Avdraget ska kompensera för den höga kommunalskatt som råder i många Norrlandskommuner.
Centerpartiet brukar förespråka breda skattereformer med liberal agenda varför förslaget är förvånande. Det är dessutom oroväckande likt det förhöjda grundavdraget som Göran Persson införde år 2006 för Norrlands inlandskommuner.
Ödets ironi eftersom Centerpartiet då var med och avskaffade det Norrlandsavdrag, som man nu vill införa. Som tur är kommer förslaget inte att drivas inom ramen för höstens budget utan kan i lugn och ro hinna glömmas bort.
För det sista skattesystemet behöver är fler särlösningar. Skattesystemet måste vara enkelt och lättförståeligt.
Istället bör de liberala partierna prioritera skattereformer som gör skillnad för större delen av befolkningen. Jobbskatteavdrag som gynnar framför allt låg- och medelinkomsttagare är ett exempel.
Färre personer borde också betala statlig inkomstskatt vilken i dag slår mot alla som tjänar strax över 40 000 kronor i månaden. Därtill behöver dolda skatter som arbetsgivaravgiften och fastighetsavgiften synliggöras så att skattebetalarna lättare kan överskåda skatternas storlek.
RUT-avdragen och jobbskatteavdragen är exempel på skattereformer som har hanterats separat men som har gett minst lika stora effekter som den stora skattreformen vilken genomfördes under 1990-talet. Det behöver alltså inte vara negativt att det inte blir någon större samlad skattereform.
