Förenklad debatt om böneutrop
Växjö stifts biskop, Fredrik Modéus, som deklarerat att han ”välkomnar” böneutrop hänvisade i måndagens SVT Aktuellt återkommande till religionsfriheten - stadgad både i grundlag och Europakonvention, som ett argument för att tillåta böneutrop.
Men vad religionsfriheten omfattar är inte så självklart som många torgför i debatten. Grundlagens ord är absoluta och får inte inskränkas. Men orden är heller inte preciserade. Det är den enskildes tro som avses - lägg därtill att samfundens frihet också skyddas av mötesfrihet, tryckfrihet och yttrandefrihet. Rättighetskatalogen är bred.
Europakonventionen talar också om rättigheten att ensamt och i gemenskap med andra utöva religion. Där finns ett bredare skydd också för religiös manifestation. Men att från regelverken dra slutsats om det ena eller det andra ifråga om böneutrop är att välja den enkla vägen.
Friheten till bön är grundlagsfäst, men det betyder inte att reklam för bön - utrop innehållande bön - har ett motsvarande skydd. Jämförelsen med kyrkklockor som inte rymmer någon bön och som är en del av ett kulturarv är för övrigt inte rättvisande.
Mer principiellt viktig är en annan fråga som rör en liknande fråga om religionens plats i samhället.
I Stockholm vill den rödgrönrosa majoriteten stoppa uthyrning av kommunala lokaler till konfessionella fristående skolor.
Om en del felaktigt tror att religionsfriheten ger samfund en särställning när det gäller ljud i det offentliga rummet finns här en diskriminerande inställning till verksamheter som har en religiös koppling. Även om inte grundlagens religionsfrihet spelar in är det upprörande.
