Det nya hårda Sverige 2.0

Ledare Artikeln publicerades
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har dragit i bromsen.
Foto:TT
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har dragit i bromsen.

Regeringens tvära omläggning av Försäkringskassan skapar lidande och rättsosäkerhet.

"Det nya hårda Sverige" talades det om när alliansregeringen tog vid. Den bortre tidsgränsen kallades "stupstock", som om det på allvar handlade om en dödsdom. Där Alliansen hade en idé om hur människor skulle komma tillbaka i arbete, är dock den nuvarande regeringen ensidigt inriktad på kostnadsminskning. Åtgärderna blir därefter.

Detta är vad som har skett. Regeringen har satt upp ett mål för minskad sjukfrånvaro. Medlet för att nå detta mål är att Försäkringskassan blir mer restriktiv med sjukskrivningar. Försäkringskassan har följt regeringens uppmaning, vilket har tagit sig uttryck i ökade avslagsfrekvenser och fler indragningar av sjukpenning. Andelen avslutade sjukfall som beror på att Försäkringskassan har dragit in sjukpenningen har tredubblats sedan 2014. Andelen avslag på ansökan om sjukpenning har fördubblats under samma period.

Man ska komma ihåg att indragning och avslag i sig inte är det problematiska. Försäkringskassan ska som alla andra myndigheter tillämpa gällande regler, vilket också innebär att säga nej när ansökningar inte motsvarar kraven. Däremot är det helt ologiskt att avslagen och indragningarna varierar så mycket med åren.

Svensk sjukfrånvaro utmärks förvisso av en extraordinär ryckighet, trots att hälsotillståndet i befolkningen är stabilt. Den långsiktiga lösningen på detta kan inte vara att Försäkringskassan, utifrån sina politiska direktiv, agerar lika ryckigt och understundom hellre "friar än fäller", understundom drar åt kranarna. Detta är en taktik för kostnadsanpassning, inte en strategi för pålitlig myndighetsutövning. "Helt klart är att det finns anledning att noggrant analysera hur den rättsliga kvaliteten påverkas vid sådana snabba förändringar av bedömningsnivån som nu skett", skriver Inspektionen för socialförsäkringen i en rapport.

Detta gäller i synnerhet som regeringen uppenbarligen inte tänkte på nästa steg, överklagandena. Det är fullt naturligt att den som får avslag på sin ansökan om sjukpenning eller sjukpenningen indragen vill ha beslutet omprövat, och att fler avslag och indragningar ger fler överklaganden.

Någon beredskap för detta har dock inte funnits. Den genomsnittliga handläggningstiden för omprövning i stort sett fördubblades från 2015 till 2016. För omprövning av sjukpenningärenden kan omprövningen dröja upp till ett halvår, trots att Försäkringskassans egen riktlinje är att omprövning ska ske inom sex veckor från att den begärs. Dessa långa handläggningstider innebär, som Inspektionen för socialförsäkringen skriver, "en rättssäkerhetsförlust i sig". Att försäkrade ska behöva vänta ett halvår på omprövning av sina ärenden är som inspektionen uttrycker det "knappast acceptabelt".

Det sorgliga i situationen är att det hade funnits en annan väg att sänka sjukfrånvaron än denna plötsliga förändring av tillämpningen. Det hade varit att anpassa processen till de diagnoser som faktiskt är vanligast i dag, de psykiska. Hittills har dock bara Moderaterna föreslagit något sådant.