Behörighet är det minsta man kan begära

Ledare Artikeln publicerades

Att sänka kraven på gymnasiebehörighet skulle vara en katastrof för såväl de berörda som för skolväsendet som helhet.

Ungdomar utan behörighet till gymnasiet ska inte slussas vidare hur som helst.
Foto: JESSICA GOW / TT
Ungdomar utan behörighet till gymnasiet ska inte slussas vidare hur som helst.

Ett förvärva en gymnasieutbildning pekas ofta ut som nyckeln till integrering i det svenska samhället. Senast var en rapport från organisationen The Global Village som har utfört en statistisk undersökning i utsatta områden på uppdrag av SCB. I utsatta områden saknar 29,8 procent av ungdomarna behörighet till gymnasiet jämfört med 14,3 procent i hela landet.

Den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden har i den nyutkomna rapporten Obehöriga att underkänna väckt till liv en klassisk socialdemokratisk lösning på bristande behörighet – sänkta krav.

Personer som inte klarat grundskolan eller som nyss kommit till Sverige ska enligt förslaget slussas vidare till gymnasiet utan rätt förutsättningar. Det är redan nu stora problem med den bristande kunskapsnivån på de som går ur grundskolan.

Att en stor grupp unga med studieproblem eller som kommit till Sverige under tonåren inte klarar av gymnasiet är en av källorna till problemen med bestående utanförskap. Något måste göras. Men sänkta krav är knappast svaret.

Gymnasieskolans introduktionsprogram är från första juli fyra olika spår för de som inte når upp till behörigheten. Men det är sällan som personerna som går dessa någonsin tar en gymnasieexamen.

Åsa Fahlén, ordförande för lärarnas riksförbund, skriver på DN debatt att introduktionsprogrammen bör avskaffas och ersättas av en ny skolform. Men detta är snarare en tillbakagång till det gamla systemet med gymnasiets individuella program som avskaffades 2011. Att stöpa om systemet i en gammal form blir vanligtvis en kostsam och lönlös taktik.

Fahlén föreslår dock också att personer som inte uppnår gymnasiebehörighet kan behöva få sin skolplikt förlängd. Oavsett vad systemet för att få behörighet kallas så är det värt att diskutera om det bör göras obligatoriskt.

Att klara kraven bör vara det minsta man kan begära. Ytterst är det ett misslyckande för svenska grundskolan att man inte klarar av att ge alla den utbildning som krävs.

Att stirra blint på kraven till gymnasiet ger inte fler någon gymnasieexamen. Studieproblem är då redan etablerade. Satsningar borde snarare fokuseras på de bredare problemen i grundskolan. Kraven bör stärkas, inte tas bort.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.