"Korruption mer än pengar och gåvor"

Kalmar/Växjö Artikeln publicerades
"Numera ska statliga tjänstemän vara flexibla och förändringsbenägna, så jag kan tänka mig att det inte är lätt att våga vara en nej-sägare." Staffan Andersson är docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och har specialiserat sig på etik och korruption inom statlig förvaltning.
Foto:Lars-Goran Rydqvist
"Numera ska statliga tjänstemän vara flexibla och förändringsbenägna, så jag kan tänka mig att det inte är lätt att våga vara en nej-sägare." Staffan Andersson är docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och har specialiserat sig på etik och korruption inom statlig förvaltning.

Fastighetsverket, Skatteverket, Riksrevisionen och Anders Borgs jakt. Korruptionsrubrikerna har duggat tätt senaste tiden.

Är det en slump eller tyder det på en förändring i Sverige?

Barometern ställde frågan till Staffan Andersson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han har studerat korruption ända sedan 1996.

Varför händer detta nu?

– Frågorna har hamnat mer i fokus nu än tidigare, på grund av mediers och internationella organisationers intresse. Tidigare talade man inte så mycket om korruption i etablerade demokratiska system, som USA, Sverige och Tyskland, säger Staffan Andersson.

– Ett annat skäl är att svenska myndigheter har rustats upp för sådana frågor. Sedan 2003 finns Riksenheten mot korruption som lyder under Åklagarmyndigheten. Där finns en samlad expertis. Och polisen har en nationell enhet mot korruption.

Har korruptionen ökat?

– Om det har blivit mer eller om det handlar om att man ser mer, det är en klassisk fråga, typ har brotten blivit fler eller har anmälningarna ökat, säger Staffan Andersson.

– Det börjar finnas en medvetenhet om att Sverige inte är fritt från korruption, men det är väldigt svårt att säga om den ökar eller inte.

Men synen på korruption har förändrats över tid. Staffan Andersson menar att det numera allt mindre handlar om regelrätta mutor, utan mer om maktmissbruk i form av favoriseringar inom ett brett kontaktnät.

Fallet med Riksrevisionen, där tre riksrevisorer efter DN:s avslöjande tvingades att avgå, handlar inte om mutor, utan hur tjänstemän hanterar intressekonflikter.

– Men effekten blir densamma. Det behöver inte handla om pengar eller gåvor, mer om trolöshet, säger Staffan Andersson.

– Riksrevisionen var ett typiskt exempel på maktmissbruk, som jag ska studera närmare.

Skandalerna har avslöjats av olika medier. Brister den interna kontrollen?

– Det är en viktig fråga, säger Staffan Andersson.

Han menar att en hel del oegentligheter kan vara svåra att upptäcka även genom vanlig revision.

– I stället handlar det oftast om anställda som ser något och påtalar brister, som inte tas på allvar inom myndigheten. Då kan man gå vidare till press eller tv, som till exempel med TV4:s avslöjande av Fastighetsverket.

– Medierna klarar oftast inte att kontrollera detta själva, utan behöver någon inom organisationen som sätter dem på spåret. Så var det med journalisten Britt-Marie Citrons avslöjande av Motalaaffären för några år sedan.

Även om Sverige trillade ner en placering nyligen visar mätningar att Sverige är bland de minst korrupta. Och frågar man svenskar om de hos myndigheter har stött på korruption svarar mindre än en procent ja, berättar Staffan Andersson.

– Men frågar man samma svenskar om de tror att korruption förekommer, så är det betydligt fler som svarar ja. Det kanske inte handlar om korruption, utan man tänker på hur beslut fattas, eller om alla behandlas lika.

Hur går det med bilden av den oförvitlige statlige tjänstemannen?

Staffan Andersson anser att det finns en tendens att anställda i statliga verk mer ser den egna arbetsplatsen som en organisation eller som ett företag, mindre som en del av den offentliga förvaltningen.

– Identiteten som byråkrat blir lägre, byråkrat är ju inget fint ord i dag.

– Men diskussionen om tjänstemannens roll är jätteviktig, inte minst för oss på universitetet som utbildar studenter för jobb inom förvaltning, säger Staffan Andersson.

Fakta

Prisad pedagog

Namn: Staffan Andersson.

Aktuell: Docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Specialitet: Korruption, etik och tillit i offentlig förvaltning.

Prisbelönad: Fick utmärkelsen Framstående pedagog vid Linnéuniversitetet våren 2016, där han nominerades av studenterna.

Visa mer...