Forskare gör tummen ner för utredningar om vårdnad av barn

Kalmar
Foto:

Usla utredningar på socialförvaltningarnas familjerätter är mer regel än undantag. Det anser Bo Edvardsson, docent i psykologi vid Örebro universitet. I 25 år har han forskat om metodiken som används av utredarna på landets socialtjänster.

Artikeln publicerades 15 september 2010.

När det gäller tvister om barns boende, vårdnad och umgänge har Bo Edvardsson studerat ett 100-tal utredningar från familjerätter runt om i landet.
– Utifrån min forskning har jag inte sett att män diskrimineras, jag möter såväl pappor som mammor som känner sig kränkta, säger han.
Den största bristen är enligt Bo Edvardsson att barnen får alldeles för lite utrymme i utredningarna.
– Föräldrarna får ofta upp till fem sidor var, medan barnens synpunkter sammanfattas på fem rader. Och det är sällsynt att utredarna har kompetens att prata med barnen.
Bo Edvardsson är kritisk till att ovetenskapliga metoder används vid samtal med barn. Hur det ser ut på familjerätterna i Kalmar län har han inte inblick i, men på många håll används så kallade nallekort, bilder av nallar med olika ansiktsuttryck – arga, ledsna, glada nallar – som radas upp framför barnet. Barnet uppmanas att peka på den nalle som är mest lik mamma eller pappa.
– Hur barnet pekar kan bero på hur korten är placerade eller att barnet svarar som det tror att den vuxne förväntar sig. Det här är helt ovetenskapligt, men används flitigt.
– En annan brist är att utredarna matar in obestyrkt material i utredningarna, att utredaren skriver något som föräldern sagt utan att låta föräldern bekräfta att utredaren har förstått.
Om en part anklagas för något av den andra är det, enligt Bo Edvardsson, ännu mer ovanligt att den anklagade får bemöta det som sagts om henne eller honom.
– Utredaren skickar det obestyrkta icke replikerade materialet till tingsrätten. Vill mamman eller pappan bemöta något är det nästan omöjligt att ändra på felaktigheterna. Jag har mött mammor och pappor som skrivit listor med tusentals påpekanden. De får skicka bilagor med sina synpunkter, men det felaktiga står kvar i utredningen.
Bo Edvardsson tycker att politikerna är loja och att socialchefer i allmänhet blundar för utbildningsbehovet.
– Man borde utbilda ett antal granskare som går igenom familjerätternas utredningar med rödpenna innan de går till domstol, tycker han.
Kvinnodominansen på familjerätterna ser Bo Edvardsson som ett problem, som det är svårt att komma tillrätta med, eftersom många fler kvinnor än män utbildar sig till socionomer.
– Det är fel att som Kalmars socialchef säga att de kvinnliga utredarna är så professionella att det inte spelar någon roll. Självklart spelar könet in. Är det bara kvinnliga utredare tappas mansperspektivet, och förtroendet hos pappan minskar när han sätter sig hos två kvinnliga utredare och mamman. Det är inte konstigt om han upplever det som att det är tre mot en.