De kämpar för att behålla lyset på södra Öland

Stämningen präglades av oro.

– Vi vill ju inte att det ska bli nattsvart på södra Öland. Att det finns lite belysning kan ju stoppa en del tjuvar, vi hade precis flera stölder av gps:er, säger Tova Johansson som bor i Gammalsby.

– Där finns 5-6 permanenthushåll och gästgiveriet. Ute vid vägen är det fyra eller fem gatlysen, säger hon.

Även ilska.

– Det är ju väldigt konstigt att inte börja i Färjestaden. Det finns ju gator där med där gatlysena står tätt utan ett enda hus, som Gamla Järnvägsgatan. Ska man släcka ner södra Öland måste man släcka i Färjestaden med, sa en man i publiken.

– Det är som att vrida tillbaka tiden till tidigt 1900-tal, sa en annan.

– Det finns en grupp som är positiv till att man släcker ner - och det är de kriminella.

Personalen från Eon och kommunens utsända gatutekniker Christina Hysing Borrhed och tekniske chef Daniel Jonsson betonade att nedsläckandet av gatlysen är ett demokratiskt, politiskt beslut.

– Jag förstår om man blir upprörd, det hade jag blivit själv om jag drabbats sa Daniel Jonsson.

Mörbylånga håller som sista kommun i landet på att ta över gatubelysning från Eon. Först ut är området i Grönhögen, eftersom där helt saknas lampor som sköts av Trafiksäkerhetsverket. Därefter står Degerhamn, Mörbylånga, Torslunda och Högsrum på tur.

I samband med att Eon bygger om elnätet mellan Solberga-Hulterstad och Torngård-Össby kommer kommunen att ta över gatubelysningen även i byarna däromkring. Om detta handlade mötet i bygdegården och alla berörda var inbjudna.

I Mörbylångas belysningspolicy står att kommunen får välja vilka belysningspunkter som är nödvändiga och vilka som kan släckas när belysning övertas från Eon. Gatlampor som får vara kvar ska ligga vid en väg med kommunalt eller statligt bidrag, bidra till ökad trafiksäkerhet och det ska finnas minst fyra permanentbostäder i närheten.

På några platser kräver Trafikverket att nya lampor sätts upp för att det ska bli trafiksäkert, exempelvis vid busshållplatser, skolor och övergångsställen.

I dag finns lagstadgade krav på att en länga med lampor ska förses med mätarskåp, som mäter elförbrukningen, vilket är kostsamt. Eftersom kommunen vill ha så få mätarskåp som möjligt tar man bort belysningsstolpar där det bor för få.

– Kan man inte ge dispens, vore det inte mer ekonomiskt att räkna ut schablonförbrukning på två tre lampor än att köpa dyra mätarskåp, sa en man i publiken.

Kommunen erbjuder berörda fastighetsägare att få ett installationsbidrag på max 10 000 kronor för att sätta upp en lampa på sin tomt vid sin infart. Bidraget gäller arbetet och installation, inte stolpe eller armatur.