Allt du behöver veta om valet – här är vår valskola
Så går det till att rösta
Men vad är egentligen ett röstkort? Kan man rösta från utlandet? Och hur gör man om man inte kan rösta på valdagen? Läs mer här:
Hur röstar jag?
Hur går man tillväga för att rösta?
Du kan bara rösta i den vallokal som står på̊ ditt röstkort. Vallokalen är bara öppen på valdagen. När du röstar i din vallokal prickas du av i röstlängden (den innehåller de personer som har rösträtt vid ett aktuellt val) och dina röster läggs ner i valurnorna.
1. Välj valsedlar för riksdag (gul), kommunfullmäktige (vit) och landsting (blå).
2. Ta valkuvert. Vid ingången till röstningslokalen står oftast en röstmottagare som delar ut valkuvert och hänvisar dig till en ledig valskärm.
3. Gå bakom valskärm
4. Kryssa för en kandidat på valsedeln om du vill personrösta
5. Lägg valsedlarna i valkuverten och stäng dem. Det ska ligga en valsedel i varje kuvert.
6. Lämna fram dina valkuvert och id-handling till röstmottagaren.
7. Röstmottagaren kontrollerar din identitet och antecknar att du har röstat.
8. Röstmottagaren lägger dina röster i valurnorna.
Vad gör en röst ogiltig?
Det är länsstyrelsen som under den slutliga rösträkningen bedömer valsedlarna. Om länsstyrelsen bedömer en valsedel som ogiltig räknas den inte till något parti. En röst räknas som ogiltig om till exempel partiet inte anmält deltagande i valet, valsedeln är blank, det vill säga saknar partinamn, valkuvertet innehåller två eller flera valsedlar från olika partier eller om valsedeln på något sätt har kännetecken som kan göra att rösten kan kopplas till väljaren.
Valnämnden i kommunen kan under uppsamlingsräkningen underkänna röster om till exempel ytterkuvertet för bud- eller brevröstning är felaktigt ifyllt. Dessa röster läggs inte i valurnan.
Vem får rösta i valet?
För att ha rösträtt måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen. Rösträtt till riksdagen har du om du är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Du har rösträtt till kommun- och landstingsfullmäktige om du är:
– svensk medborgare och är folkbokförd i Sverige.
– medborgare i något av Europeiska unionens medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge och är folkbokförd i Sverige.
– är medborgare i något annat land och har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen.
För att få rösta måste du kunna styrka din identitet genom att visa en id-handling, till exempel körkort eller pass.
Kan jag förtidsrösta?
Går det att förtidsrösta om man inte har möjligheten att rösta på valdagen?
Du kan rösta i förtid i vilken röstningslokal som helst i hela landet om du inte kan rösta i din vallokal på valdagen. Det är kommunerna som bestämmer vilka lokaler som ska ha förtidsröstning. Du hittar din lokal för förtidsröstning på www.val.se
För att förtidsrösta måste du ha med dig både id-handling och röstkort. Om du inte har någon id-handling kan du låta någon annan person intyga din identitet. Den person som intygar måste då visa en id-handling. Om du inte har ditt röstkort med dig, kan ett dubblettröstkort skrivas ut av röstmottagarna i de flesta lokaler för förtidsröstning eller beställas hos kommunen, länsstyrelsen eller Valmyndigheten. Förtidsröstningen startar den 22 augusti och pågår fram till valdagen den 9 september. Om du röstar i förtid i en annan kommun kan du behöva ta med egna valsedlar. Om du har förtidsröstat kan du ångerrösta genom att gå och rösta i din vallokal på valdagen. Du kan inte ångerrösta om du redan röstat i din vallokal.
När du har röstat blir du avprickad i listan och din röst läggs ner i en uppsamlingslåda och skickas sedan till vallokalen i det valdistrikt där du bor.
Hur gör jag om jag inte är kapabel till att rösta själv?
Hur gör de personer som till exempel på grund av hög ålder eller sjukdom inte kan rösta själva?
Du kan rösta med bud om du på̊ grund av hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning inte själv kan ta dig till din vallokal eller en röstningslokal. Då̊ kan din make, maka eller sambo, din makes, makas eller sambos barn, barnbarn, föräldrar eller syskon vara bud. Om det finns någon som yrkesmässigt eller på̊ liknande sätt ger dig vård eller brukar hjälpa dig kan den personen också vara bud.
Du kan också rösta med bud om du är intagen på̊ häkte eller kriminalvårdsanstalt. Då̊ kan även personalen hjälpa dig. Om du vistas utmed en lantbrevbärarlinje kan lantbrevbäraren vara bud åt dig. Om du inte känner någon som kan vara bud åt dig, kan din kommun ordna med röstmottagare som kommer hem till dig. Kontakta din kommun.
För att rösta med bud behöver du ett särskilt material som du beställer från kommunen eller Valmyndigheten.
Vad innebär de olika valsedlarna?
Partivalsedlar
En valsedel där partiets namn är förtryckt. På partivalsedlarna står det för vilket val valsedeln gäller, till exempel till riksdagen. Det finns tre olika färger på valsedlarna. Gul valsedel är för riksdagsvalet, vit är för valet till kommunfullmäktige och blå är valet till landstingsfullmäktige.
Namnvalsedlar
På valsedlarna står kandidaternas namn, partinamn och vilket val valsedeln gäller för, till exempel riksdagsvalet. Om du sätter ett kryss i rutan framför någon på listan så röstar du både på partiet och på den personen. Det kallas för att personrösta. Om du personröstar på någon ökar hans eller hennes chans att bli vald.
Blanka valsedlar
En blank valsedel är helt tom, utan partinamn eller namn på kandidater. Det står angivet vilket val valsedeln gäller för. Saknas valsedeln för det parti du vill rösta på kan du skriva partinamnet på en blank valsedel. Röstar du blankt, det vill säga lämnar valsedeln tom, räknas valsedeln som ogiltig och påverkar inte mandatfördelningen. Valmyndigheten och länsstyrelserna redovisar vid den slutliga sammanräkningen hur många som röstat blankt.
Vad innebär personrösta?
Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för kandidatens namn på valsedeln i rutan bredvid namnet. Du får bara kryssa för en person. Om du sätter två eller fler kryss räknas din röst som en röst på partiet, inget av personkryssen kommer då att räknas.
Valsedeln blir inte ogiltig om du stryker över eller stryker under en kandidat. Strykningen bortses från vid sammanräkningen och rösten räknas som en röst på partiet.
Vad är röstkort och behöver jag det?
Du som har rösträtt får ett röstkort med posten cirka tre veckor före valet, de delas ut mellan 16-22 augusti. På röstkortet står det vilka val du har rösträtt till samt namn, adress och öppettider till din vallokal. På röstkortet finns även information om lokaler för förtidsröstning och om du ska förtidsrösta måste du ta med ditt röstkort, men ska du rösta på valdagen i en vallokal behöver du inte ha med ditt röstkort. Observera att du bara kan rösta i den vallokal som står på ditt röstkort. Om du inte har fått ditt röstkort eller tappat bort det, kan du beställa ett nytt hos kommunen eller Valmyndigheten. Om du beställer ett röstkort via mejl bör du kontrollera att mejlet inte hamnat i inkorgen för skräppost. Det kan också skrivas ut av röstmottagarna i de flesta röstningslokaler.
Kan jag som utlandssvensk rösta i valet?
En utlandssvensk är en svensk medborgare som har utvandrat från Sverige. För att ha rösträtt i valet till riksdagen måste du någon gång ha varit folkbokförd i Sverige. Du som är utlandssvensk och anmäld till röstlängden behöver inte beställa röstningsmaterial. Under juli månad skickas utlandsröstkort och brevröstningsmaterial automatiskt till den adress som du har anmält till Skatteverkets folkbokföringsregister. Du som är utlandssvensk får ett utlandsröstkort, det vill säga ett röstkort anpassat för utlandssvenskar. Utlandsröstkorten kan användas både vid brevröstning och röstning på ambassad eller konsulat. Från utlandet kan du brevrösta från den 26 juli eller förtidsrösta från den 16 augusti på ambassad eller konsulat.
Kan jag rösta från utlandet?
Kan du rösta även om du är utomlands?
Du som befinner dig utomlands när det är val kan rösta från utlandet. Du kan antingen brevrösta eller rösta på ambassader eller konsulat.
Förtidsröstningen får tidigast börja den 16 augusti 2018. Du kan inte rösta på valdagen i utlandet. För att förtidsrösta på en ambassad eller ett konsulat måste du ha med dig en id-handling som till exempel svenskt pass, svensk id-handling eller om någon kan gå i god för dig och visa id-handling.
Ska du brevrösta så behöver du ett särskilt material. Du som inte är folkbokförd i utlandet måste beställa brevröstningsmaterialet själv från Valmyndigheten, en kommun, en svensk ambassad eller ett konsulat. Om du däremot är folkbokförd utomlands och står med i röstlängden skickas röstningsmaterial per automatik till din folkbokföringsadress i utlandet.
1. Gör i ordning din röst i avskildhet - lägg en valsedel i varje kuvert för varje val.
2. Två vittnen intygar - Inför två vittnen lägger du sedan ner valkuvertet eller valkuverten i ytterkuvertet för brevröstning. Vittnena ska intyga på ytterkuvertet att allt gått rätt till och att det är du som har gjort i ordning din röst. Vittnena måste ha fyllt 18 år men behöver inte vara svenska medborgare.
3. Placera röstkort framför ytterkuvertet - Har du ett röstkort placerar du det framför ytterkuvertet i omslagskuvertet så att adressen till valnämnden i din kommun syns i fönstret på omslagskuvertet.Om du inte har något röstkort ska du lägga ytterkuvertet i omslagskuvertet så att Valmyndighetens adress på ytterkuvertet syns i fönstret på omslagskuvertet
4. Skicka rösten med post från utlandet tidigast 26 juli 2018 - Omslagskuvertet med din röst går via Valmyndigheten till ditt valdistrikt i Sverige.
