Vi kan lösa tandläkarbristen i Kalmar län
I Sverige har den vuxna befolkningens tandhälsa blivit allt bättre under de senaste åtta åren. Det slår Socialstyrelsens rapport Tandhälsa 2017 fast.
Men tandvården har stora utmaningar kommande år. Sverige står inför en kraftig demografisk utmaning där antalet barn, unga och äldre ökar i snabb takt. Men andelen i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Det innebär att färre ska vårda fler.
En av de största utmaningarna handlar därför om bristen på tandläkare runt om i Sverige. Den är omfattande och det är oftast de mindre orterna som drabbas hårdast. Exempelvis uppgav Folktandvården i Kalmar län i våras att man har behov av att anställa uppåt ytterligare nio tandläkare.
Problemen är oroande och välkända. Socialstyrelsens nationella planeringsstöd för 2018 visar exempelvis att antalet tandläkare sannolikt kommer att minska de kommande tio åren på grund av stora pensionsavgångar. Och under 2016 utfärdade Socialstyrelsen 398 legitimationer till tandläkare, en minskning jämfört med både 2015 och 2014 då det utfärdades totalt 466 respektive 411 tandläkarlegitimationer.
”För att behålla kvaliteten, skapa en jämlik tandhälsa och värna patientsäkerheten krävs därför att tandläkarutbildningen både kvalitetssäkras och utvecklas.”
”Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst.”
Denna skara med liten praktisk erfarenhet ska ersätta de tusentals erfarna tandläkare som väntas gå i pension under den kommande tioårsperioden. När färre och mindre erfarna tandläkare ska ta hand om en större, äldre och mer vårdkrävande befolkning kan det leda till långa väntetider. Det riskerar även att urholka tandvårdens höga kvalitet.
Tandläkarbristen riskerar också att skapa en mer ojämlik tandhälsa. I rapporten Tandhälsa 2017 slår Socialstyrelsen fast att det finns stora regionala skillnader runt om i landet. Och för att behålla kvaliteten, skapa en jämlik tandhälsa och värna patientsäkerheten krävs därför att tandläkarutbildningen både kvalitetssäkras och utvecklas.
För att behålla kvaliteten, skapa en jämlik tandhälsa och värna patientsäkerheten krävs därför att tandläkarutbildningen både kvalitetssäkras och utvecklas.
Den ”nya” lösning som krävs för att säkerställa de nyexaminerades kliniska färdigheter samt öka tillgängligheten i glesbygd finns om vi blickar bakåt i tiden. Mellan 1984 och 1996 fanns det inom tandläkarutbildningen en ettårig AT-utbildning som avslutades med ett prov. Den togs bort eftersom det rådde arbetslöshet bland tandläkare.
Idag finns AT-liknande system vid vissa tandläkarutbildningar, men de behöver formaliseras och utvecklas för att nyutbildade tandläkare ska få bättre förståelse för tandvården och den verklighet som råder ute på mottagningarna.
Därför föreslår vi att det inom tandläkarutbildningen införs en ettårig obligatorisk bastjänstgöring med klinisk färdighetsträning. Vidare bör landstingen och regionerna inför ett system med certifierade vårdutövare – både privata och offentliga – som ska stötta och handleda nyutbildade tandläkare eller tandläkare med examen utanför Sverige.
Bastjänstgöringen bör kompletteras med en statlig stimulanspeng, ett bidrag som är högre i glesbygd och i de delar av storstäderna som det är svårt att rekrytera medarbetare till.
Genom ett system med bastjänstgöring kan tandvårdens olika aktörer ta gemensamt ansvar för tandvården och munhälsan i hela Sverige och inte bara i de mest attraktiva orterna.
Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst
Erik Strand, vd och koncernchef, Praktikertjänst
Marcin Machaj, tandläkare, Praktikertjänst Tandläkarhuset Kalmar
Robert Hällqvist, tandläkare, Praktikertjänst Tandvårdsteamet Kronan
Joakim Jerlardtz, tandläkare, Praktikertjänst Tandvårdsteamet Kronan
