Vård i tid ska inte bero på adress

Socialdemokraterna har inte tagit sjukvårdsfrågorna på fullt allvar. Sedan Stefan Löfven blev statsminister har vårdköerna i riket fördubblats. Idag har 60 000 patienter väntat mer än tre månader på att få vård. Bara sju av tio patienter får vård inom gränsen för vårdgarantin. Det ska jämföras med att nio av tio fick vård inom tre månader på Göran Hägglunds tid. I Kalmar län är det nu fyra gånger så många som fått remiss och väntar på att få träffa specialistläkare: 313 personer i januari 2015 mot 1 263 stycken i januari 2018.

Landstinget uppvisar fina resultat när det gäller invånarnas förtroende för vården. Däremot är det stora variationer när det gäller medicinska resultat, det som borde vara det viktigaste. I exempelvis stora patientgrupper med kroniska sjukdomar som astma/KOL, diabetes, hjärtsvikt och stroke och vissa delar av cancervården ligger länet i den nedre tredjedelen.

När det gäller återinläggningar efter sjukhusvård, som alltså har skrivits ut för tidigt, upprepade benbrott hos äldre och upprepade inläggningar under den sista tiden i livet har länet riktigt dåliga resultat.

Den rödgröna landstingsledningen panikstängde många vårdplatser hösten 2016. Den officiella förklaringen var bristen på sjuksköterskor. Med färre vårdplatser på exempelvis kirurg- och ortopedavdelningarna har väntetiderna till operation ökat ännu mer. Till det kommer att många sjuksköterskor sade upp sig till följd av en än tuffare arbetssituation, med färre vårdplatser och snabbare omsättning av patienter.

Förr kunde det förekomma lugnare perioder då personalen hann återhämta sig något. Nu beskriver personalen att det är fullt tryck hela tiden. Personalbristen gör att många av lojalitet med patienter och kollegor tar på sig extrapass, när man egentligen borde ha haft ledig dag och vilat upp sig. Efter nattpass går den lediga dagen åt till att ställa om dygnsrytmen. Många beskriver tecken på stress och annalkande utmattning. Dessutom jobbar många treskift, vilket är direkt skadligt för hälsan.

Vårt löfte är att bygga upp välfärden igen. Vi vill växla över hyrbolagspengar till att förbättra arbetssituationen för landstingets egen personal, så det blir attraktivt att jobba i landstinget. Vi vill anställa fler distriktsläkare. På så sätt får de tillräckligt med tid för sköra äldre och patienter med omfattande vårdbehov och hinner även med akuta besök. I samarbete med den kommunala hemsjukvården kan många vårdas i hemmet.

Vi vill också inrätta närvårdsplatser, för dem som inte är tillräckligt sjuka för sjukhusvård, men som kan behöva mer hjälp än vad som går att ordna i hemmet. Då lättar trycket på sjukhusens akutmottagningar och vårdavdelningar.

Kvalitet och tillgänglighet inom sjukhusvården är ojämn i landet. För att få ordning på det vill vi öka den statliga styrningen. Dagens modell, med tjugoen landsting och regioner som var och en sköter sjukvården på sitt sätt, är en kvarleva sedan 155 år. Det är dags att ändra på det nu. Det ska inte bero på var man bor, om man ska få rätt vård i tid.

Vi kristdemokrater lovar inte allt till alla, men vi lovar att prioritera hårt för att kunna satsa på välfärdens kärna, med hälso- och sjukvård och äldreomsorg. I vår budget lägger vi 27,5 miljarder kronor mer än regeringen på hälso- och sjukvården. Det gör skillnad.

Gudrun Brunegård (KD), oppositionslandstingsråd