Utan jämställdhetssatsning flyr personalen välfärdsyrken

Den som vill bli arbetsterapeut studerar minst tre år på högskola och får legitimation utfärdad av Socialstyrelsen. Många har också master- eller doktorsexamen och har läst specialistutbildning. Kraven som ställs på en arbetsterapeut är höga och ansvaret i arbetet är stort. Arbetsterapeuten gör dessutom stor skillnad för den enskilda personen, för närstående och för samhället i stort. Tack vare arbetsterapeutiska insatser kan människor bibehålla eller förbättra sin förmåga till vardaglig aktivitet. Arbetsterapeuter ger människor ökad livskvalitet, självständighet och frihet.

Liksom flera andra kvinnodominerade vårdyrken är arbetsterapeuter klart underbetalda. Den genomsnittliga ingångslönen för en nyutexaminerad arbetsterapeut är under 27 000 kronor per månad. Därtill är lönespridningen långt under vad som i de flesta akademiska yrken skulle anses acceptabelt. Medellönen för en arbetsterapeut är så låg som 31 000 kronor per månad, vilket kan jämföras med att en manlig akademiker i landstinget tjänar över 50 000 i månaden i genomsnitt.

Välfärdssektorn är mitt uppe i omfattande pensionsavgångar och bristen på arbetsterapeuter är stor, vilket gör att flera arbetsgivare konkurrerar om personalen. Många arbetsterapeuter väljer också att söka arbeten utanför kommuner och landstingen/regioner eftersom lönerna där ofta är högre. På sikt riskerar många arbetsgivare att stå utan personal. Denna utveckling drabbar välfärden hårt!

Vi vill se en generellt höjd lönenivå för arbetsterapeuter. 2018 förväntar vi oss att arbetsgivare i hela Sverige startar en ambitiös lönepolitisk jämställdhetssatsning för att på så sätt kan vi upprätthålla en trygg välfärd som kommer alla till del.

Gabriel Walter

Ordförande, Kalmarkretsen, Sveriges Arbetsterapeuter

Lokal ombudsman, Kalmar läns landsting, Sveriges Arbetsterapeuter

Petra Källén

Styrelsemedlem, Kalmarkretsen, Sveriges Arbetsterapeuter

Lina Stjernquist

Styrelsemedlem, Kalmarkretsen, Sveriges Arbetsterapeuter