Svara, mister Obama välkommen till Sverige.
Vi uppskattar att ni tar er tid att besöka vårt land. Detta samtidigt som det pågår förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Men vi behöver svar på en avgörande fråga. Vad har vi i Sverige att vinna på ett frihandelsavtal mellan EU och USA när det gäller livsmedel?
EU och USA har helt olika syn på vad som är en hållbar produktion inom jordbruket. Inte minst när det gäller kött har EU och USA investerat i helt olika produktionsmetoder.
I Sverige och EU behandlas bara sjuka djur med antibiotika enligt recept från veterinär.
Hos er i USA är det naturligt att ge djuren mediciner så att de växer snabbare. 70 procent av djuren får i slutuppfödningen så kallade beta-agonister. En nästan lika stor andel får hormoner. Allt för att djuren ska bli fetare och få mer muskler samtidigt som kostnaden för foder kan hållas nere. Vi förstår att det här är lockande eftersom produktionen blir betydligt billigare.
Men det är inte skonsamt för miljön och klimatet.
I EU, och i synnerhet i Sverige, ser vi till att kycklingar som ska bli livsmedel är säkra genom kontroller i hela livsmedelskedjan med början på gården. Tack vare det kan vi till exempel smaka på sockerkakssmeten utan att riskera att smittas av salmonella.
I USA doppar man slaktade kycklingar i klor för att minska risken för bakteriell smitta.
Så Mister Obama, vad har vi i Sverige att vinna på att importera klordoppade kycklingar och kött som har pumpats fulla av hormoner och andra mediciner? Varför skulle vi vilja ha mat som inte tas fram på ett sätt som är bra varken för oss eller för vårt klimat? I dag producerar svenska bönder mat med några av världens strängaste regler vad gäller hänsyn till djur och miljö.
Våra djur är bland de friskaste i EU vilket lett till att Sverige har en internationellt sett unikt låg användning av antibiotika. Det är lika ovanligt att hitta halter av bekämpningsmedel över gränsvärdena i svensk konventionell produktion som det är i EU:s ekologiska produktion.
Den klordoppade kycklingen riskerar att hamna i skolmaten, på lunchrestaurangerna och i färdigmaten ute i handeln där råvarornas ursprung är osynligt och priset det styrande. En åtgärd som tyvärr inte sätter press på den anonyma maten men som skulle hjälpa konsumenterna är ursprungsmärkning.
Det skulle göra det lättare för konsumenterna att välja produkter som är framtagna med hänsyn till djur och miljö. Men då krävs också att märkningen är så tydlig och enkel att den hjälper konsumenterna i stället för att förvirra dem.
Vi vet att många konsumenter uppskattar det våra svenska bönder producerar. Det visar inte minst framgången för satsningen Bonde på köpet. I väntan på en obligatorisk ursprungsmärkning har LRF tagit fram en app med vilken konsumenten kan se vilket ursprung en vara i livsmedelsbutiken har.
Vill vi ha en hållbar utveckling och arbeten i Sverige borde alltså svenska bönder producera mer av vår mat. Inte mindre.
För sanningen är att import av sådan mat bara skulle leda till att till exempel salmonellasmittan i samhället ökar, våra europeiska lantbrukare tvingas konkurrera med dopad produktion och att Europas konsumenter bara exporterar djurhälsoproblem.
Helena Jonsson
Förbundsordförande LRF
