Pengarna till skolan snedfördelas
Har Kalmar kommun några av de mest socioekonomiskt utsatta områdena och de mest segregerade skolorna i landet? Ja, säger uppenbarligen socialdemokraten Lasse Johansson som är ordförande för utbildningsnämnden och fördelar de så kallade salsapengarna till stor del till utsatta skolor som Kalmarsundsskolan och Thoren Framtid i Oxhagen. Hur många av föräldrarna till barnen i skolorna är medvetna om att när det gäller sina barn gäller inte alla människors lika värde? Hur många föräldrar är medvetna om att Kalmar kommun satsar 35 000 kronor mer per år och elev vid Thoren Framtid än vad kommunen gör på en elev vid Södra skolan?
Det kan innebära att Kalmar kommun satsar närmare 350 000 kronor mer på en elev vid Thoren Framtid under elevens alla skolår än vad kommunen satsar på en elev vid Södra skolan. Hur tror föräldrarna till elever vid skolor som har fått kraftigt minskade resurser att det påverkar deras egna barns studieresultat? Jag är förvånad över att föräldrarna till dessa barn är tysta och accepterar denna snedfördelning av gemensamma kommunala skattemedel på så godtyckliga grunder.
”Mörkar Johan Persson det faktum att massinvandringen skapat kraftigt segregerade och utsatta socioekonomiska områden inom kommunen?”Thoralf Alfsson, Kalmar
Har Kalmar kommun sådana enorma problem med socioekonomiska utsatta områden? Det framgår aldrig av det som kommunalrådet Johan Persson framhåller. Johan Persson både pratar och skriver enbart om alla topplaceringar Kalmar kommun har i olika rankingar. Mörkar Johan Persson det faktum att massinvandringen skapat kraftigt segregerade och utsatta socioekonomiska områden inom kommunen?
Enligt skollagen skall kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta är givetvis en självklarhet när det gäller barn med olika funktionsnedsättningar. Men hur stor betydelse skall läggas vid om föräldrarna är födda i ett annat land eller på föräldrarnas utbildningsnivå. Är det föräldrarnas bakgrund som avses med ”elevernas förutsättningar och behov” enligt skollagen?
En svensk kärnfamilj med god utbildning bestraffas enligt systemet medan en invandrarfamilj utan vare sig utbildning eller arbete belönas enligt samma system, i synnerhet om deras barn är pojkar. Pojkar och flickor är med andra ord inte lika mycket värda enligt Skolverkets beräkningssystem.
Landets 290 kommuner hanterar detta på väldigt olika sätt. En majoritet av landets kommuner fördelar max 5 procent av sin undervisningsbudget enligt detta sätt. Ca 85 procent av landets kommuner fördelar som mest 10 procent av undervisningsbudgeten enligt denna modell. Kalmar kommun är ett undantag då kommunen fördelar hela 15 procent enligt denna resursmodell, vilket motsvarar cirka 86 miljoner kronor.
Nu har skolverket tagit fram en ny beräkningsmodell för hur dessa ekonomiska resurser skall fördelas och enligt den nya modellen så innebär det mindre pengar till skolor som Kalmarsundsskolan och Thoren Framtid. Slutsatsen måste då vara att dessa skolor tidigare år fått alldeles för mycket pengar. Vad gör då ordförande Lasse Johansson och den politiska rödgröna majoriteten i Kalmar kommun? De beslutar att höja andelen som fördelas enligt detta system från 15 procent till 20 procent! Allt för att kunna behålla den stora skillnaden i resursfördelningen mellan Kalmar kommuns skolor. I beslutsunderlaget skriver till och med utbildningsförvaltningen.
”Vid analys på enhetsnivå framträder tydligt att ett bibehållande av 15 procent fördelning till grundskola kraftigt minskar det kompensatoriska inslaget, vilket i sin tur kan leda till att lagstiftarens krav rörande resursfördelning riskeras att åsidosättas.”
Utbildningsförvaltnings ordförande Lasse Johansson (S) och utbildningsnämnden sätter sig till och med över Skolverket och underkänner därmed den nya beräkningsmodellen som Skolverket infört. De anser sig till och med kunna tolka lagen bättre än Skolverket. Häpnadsväckande!
Snedfördelningen av resurserna inom skolan är ännu en negativ konsekvens av massinvandringen, som därmed drabbar svenska barn i skolåldern.
Thoralf Alfsson, Kalmar
