Ökad jobblycka kan lösa länets rekryteringsproblem
I Kalmar län ligger akademikers jobblycka på samma nivå som för Sverige i sin helhet, men privat sektor utmärker sig negativt. Samtidigt har länets arbetsgivare stora problem att rekrytera nya medarbetare. En nyckel för att lösa kompetensbristen är att förbättra arbetsmiljön genom ett större fokus på faktorer som bidrar till välbefinnande.
Efter några år med hög tillväxt är svensk ekonomi på väg in i en lugnare fas. Trots detta förväntas arbetsmarknaden fortsätta att utvecklas positivt. För Kalmar läns del innebär det att de stora rekryteringsproblem som arbetsgivarna i länet upplever inte kommer att lösas under kommande år. Arbetsförmedlingens senaste statistik visar att en av tre av länets arbetsgivare i privat sektor och drygt hälften i offentlig sektor upplever brist på arbetskraft vid nyanställningar.
”Regeringen bör ställa tydligare krav på sina myndigheter och på kommunsektorn att redovisa, följa upp och vid behov åtgärda en bredare palett av arbetsmiljöfaktorer.”
”Magnus Hedberg, VD Jusek”
I konkurrensen om de nya medarbetarna är det avgörande att erbjuda marknadsmässiga löner. Men minst lika viktigt är att arbetsmiljön är hållbar och arbetet utvecklande. Juseks arbetsmiljöarbete har därför som utgångspunkt att det traditionella synsättet, med fokus på problem och ohälsa, bör kompletteras med ett fokus på faktorer som skapar välbefinnande i arbetet. Ett skäl till det är att en god arbetsmiljö är produktivt och lönsamt för arbetsgivarna. Därutöver bidrar en förbättrad arbetsmiljö till att minska de psykosocialt relaterade sjukskrivningarna.
I ljuset av detta är det positivt att åtta av tio akademiker i Kalmar län, enligt en ny undersökning av Jusek, är nöjda med sitt arbete och att fler var fjärde är mycket nöjda. Men samtidigt är åtta procent av akademikerna missnöjda och i privat sektor är missnöjet näst högst i landet. Länets arbetsgivare och politiker kan därför inte slå sig till ro. Utgångspunkten bör vara att fokusera på de åtgärder som med störst sannolikhet förbättrar arbetsmiljön och ökar jobblyckan. Utifrån analyser av en stor mängd arbetsmiljöfaktorer är det några som är särskilt viktiga för att förbättra arbetsmiljön för Sveriges akademiker:
# Stimulera lärande
# Skapa utrymme för kreativitet
# Använd akademikernas kompetens
# Säkerställ att arbetet inte kräver så mycket att livet påverkar negativt
# Medarbetarna ska inte arbeta fler timmar än vad de önskar
# Verksamheten ska bedrivas effektivt
Förbättringar i dessa avseenden ökar chansen att rekrytera de bästa nya medarbetarna, men har även samhällsekonomisk betydelse eftersom det skapar förutsättningar för minskad ohälsa, det möjliggör ett längre arbetsliv och gynnar konkurrenskraften. Därför måste också politiken på nationell nivå utvecklas. Regeringen bör ställa tydligare krav på sina myndigheter och på kommunsektorn att redovisa, följa upp och vid behov åtgärda en bredare palett av arbetsmiljöfaktorer. Regeringen också utreda hur uppföljningen av näringslivets arbetsmiljöarbete kan skärpas utifrån det positiva perspektivet.
Alla tjänar på ökat mätbarhet, skarpare uppföljning och att arbetsmiljöarbetet blir en integrerad del av verksamhetens utveckling. Så länge arbetsmiljöarbetet betraktas som något nödvändigt ont, går vi miste om ekonomisk utveckling och högre livskvalitet.
Magnus Hedberg, VD Jusek
Daniel Lind, chefekonom Jusek
