Nolltolerans mot självmord är målet

Debatt ,
Målet är att få landstinget att anta en nolltolerans mot självmord. Detta för att visa att arbetet mot psykisk ohälsa i allmänhet och självmord i synnerhet är prioriterade områden.
Foto:CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX
Målet är att få landstinget att anta en nolltolerans mot självmord. Detta för att visa att arbetet mot psykisk ohälsa i allmänhet och självmord i synnerhet är prioriterade områden.

"Människor mår allt sämre i dagens Sverige och psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Denna ökning har i grunden sociala orsaker och det är viktigt med breda förebyggande insatser."

Idag, 10 oktober, är det Världsdagen för mental hälsa. Dagen instiftades av World Federation for Mental Health 1992 och är till för att skapa större medvetenhet och förståelse för psykisk hälsa och ohälsa.

Just detta, att skapa större medvetenhet och förståelse kring dessa frågor, ser jag som en central del i mitt uppdrag som landstingsråd med ansvar för psykiatrin. Jag presenterar här några åtgärder som kan bidra till att förändra synen på psykisk ohälsa och leda till en ökad psykisk hälsa.

Idag ser vi hur den psykiska ohälsan ökar i Sverige, likaså ökar vårdtyngden hos patientgrupper med psykisk ohälsa. Människor mår allt sämre i dagens Sverige och psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Denna ökning har i grunden sociala orsaker och det är viktigt med breda förebyggande insatser. Den psykiatriska vården måste samtidigt både förstärkas och få en ny inriktning.

Vem som helst kan drabbas. Ung eller gammal, kvinna eller man, född i Sverige eller utomlands, missbruksproblem eller funktionsnedsättning, det spelar ingen roll. Psykisk ohälsa förekommer i alla samhällsklasser och i alla skeden av livet. De flesta känner liksom jag någon som drabbats. Många har drabbats själva. För många är psykisk ohälsa något som går över, andra får dras med det hela livet.

Att man drabbas kan bero på andra hälsoproblem som stress eller bero på ärftliga faktorer men psykisk ohälsa förvärras alltid av fattigdom och socialt utanförskap. Samtidigt är en god psykisk hälsa ett måste för att må bra och för att fungera ihop med andra människor och kunna var delaktig i samhället. Detta innebär stora utmaningar för landstinget att möta.

Att förstärka de tidiga insatserna är en viktig del i landstingsmajoritetens arbete. Stora satsningar har därför gjorts för att utveckla det som kallas första linjens psykiatri. Det innebär en stor förstärkning av den vardagsnära psykiatrin. På alla våra hälsocentraler finns nu tillgång till psykologer. Tanken är att om du har ont i magen ska det inte spela någon roll om det är på grund av blindtarmen eller stress. Du ska kunna få hjälp på hälsocentralen i vilket fall.

I Kalmar län liksom i övriga landet har man sett ett kraftigt ökat tryck på barn- och ungdomspsykiatrin. Därför har vi skapat en ny organisation för att garantera likvärdig vardagsnära psykiatri för barn och unga, oavsett var man bor i länet. Två team, som utgår från norr respektive söder, ska kunna möta barn och unga i hemmet, på hälsocentralen, i skolan. Det viktiga är att möta barn och ungas utifrån deras villkor och behov av trygghet.

Under kommande mandatperiod tar vi ytterligare steg för att utveckla psykiatrin. I dialog med patienter och patientgrupper formar vi framtidens arbetssätt och bygger nya, patientfokuserade, lokaler i hela länet. Arbetet för att förhindra och förebygga självmord fortsätter och jag kommer att verka för att landstinget i Kalmar län antar en nolltolerans mot självmord för att verkligen sätta fokus på frågan.

Ett led i att uppnå denna nolltolerans är att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. De flesta känner till att Första hjälpen handlar om att kunna rädda liv i en livshotande situation. Man kan, genom ett antal enkla åtgärder i en akut situation, förhindra att tillståndet förvärras eller förbättra möjligheterna till tillfrisknande. Kunskapsnivån när det gäller psykiska problem är däremot låg, vilket riskerar att istället bidra till en fördömande och nedvärderande attityd gentemot psykisk ohälsa.

Jag vill därför se en breddsatsning för att åtgärda denna kunskapsbrist genom utbildningar i Första hjälpen till psykisk hälsa.

Tanken bakom utbildningen liknar den vid fysisk Första hjälpen-utbildning: Att ge kunskaper att rycka in och ge en första hjälp till en person som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, exempelvis självmordsbeteende, innan han eller hon kan få professionell behandling.

Genom att sprida kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom kan vi minska fördomar och stigmatisering och rädda liv!

Linda Fleetwood (V)

Landstingsråd med ansvar för psykiatrin