Läs EU:s fiskelagstiftning

Linnéa Engström (MP) ,
Sverige måste satsa mer på den lilla och kustnära fisket, gärna som en del i den livsmedelsstrategi som nu ska tas fram anser dagens MP-debattör.
Foto:ANDERS WIKLUND / TT
Sverige måste satsa mer på den lilla och kustnära fisket, gärna som en del i den livsmedelsstrategi som nu ska tas fram anser dagens MP-debattör.

"Ge företräde till dem som använder miljövänliga fiskemetoder med selektiva redskap och som skapar arbetstillfällen i kustsamhällena. Det ska inte vara mest pengar som styr vem som ska få fiska i våra hav."

Brittiska fiskare beskriver hur de får mindre och mindre kvoter och pekar på EU som syndabock. Sanningen är att det inte är EU som driver småskaliga fiskare ur business, utan det är fiskeministrarnas vana att sätta alltför höga fiskekvoter och brittisk fiskepolitik som ligger bakom. Sverige måste undvika samma öde.

I en artikel nyligen klagade brittiska yrkesfiskare på att kvoterna är för små att leva på och att de är förbannade på att en enda båt som ägs av ett holländskt företag har fått 25 procent av den brittiska fiskekvoten. Det är de småskaliga fiskarna som blir utan.

Hur fördelningen av fiskemöjligheter fördelas mellan fiskare är upp till varje medlemsstat att bestämma. Det är inget beslut som tas i EU. Men det är väldigt vanligt att nationella politiker skyller obekväma beslut på EU.

Överlag går utvecklingen åt samma håll i alla medlemsländer. Regeringarna prioriterar det stora industriella fisket och ger störst kvoter till de stora båtarna. Fiskekvoterna baseras nämligen på historiska fångster. De som har fiskat mest blir de som fortsatt får mest fiskerättigheter. Men vi måste börja titta på om fisket är hållbart eller inte och om det bidrar till den lokala ekonomin.

Att uteslutande gynna det storskaliga industriella fisket är en destruktiv och nedåtgående spiral. Båtarna blir större och större och kan ligga ute till havs i veckor och håva upp fisk. Kvar på land står de mindre fiskarna och ser hur deras kvoter minskar, hur arbetstillfällen går förlorade och hamnar bommar igen.

För att ytterligare påskynda det hela så privatiseras fisken allt mer. Det pågår en trend i Europa där regeringarna delar eller säljer ut rätten till naturresursen. Då samlas fiskerättigheterna hos de stora företagen med mycket pengar. De små slås ut. Den gamla regeringen delade ut rättigheterna till det svenska pelagiska fisket 2010. I Hav- och Vattenmyndighetens egen utredning sägs det att resultatet fallit väl ut. Antalet båtar minskade och de som var kvar blev mer lönsamma.

Havsmiljöinstitutet å sin sida delar ut svidande kritik för att man negligerade att ta in uppgifter om prisutvecklingen på fiskerättigheterna och att man inte följde upp vad som hände med de båtar som sålde sina fiskerättigheter. Kanske de i själva verket flyttade över till andra former av fiske och bidrog till överfiske där.

Båda utredningarna är tydliga på en punkt: privatiseringen har inte minskat överfisket. Trots att det var ett av målen med den nya ordningen. Det är nämligen bara vettiga fiskekvoter som kan bevara fiskeresursen. Vi har chans att undvika detta öde, men då behöver vi en svensk fiskepolitik med tydliga och klara prioriteringar:

Vår svenska fiskepolitik bör sträva efter att:

# Sluta upp med att sätta fiskekvoter som hela tiden överstiger vetenskaplig rådgivning.

# Ge företräde till dem som använder miljövänliga fiskemetoder med selektiva redskap och som skapar arbetstillfällen i kustsamhällena. Det ska inte vara mest pengar som styr vem som ska få fiska i våra hav. Vi behöver ha mer kvalitativa styrmedel när vi delar ut vår allmänna resurs.

# Satsa på närproducerat och fiske till humankonsumtion! Allt fler vill veta vad de äter och att maten har producerats till schyssta villkor. Expressen hade nyligen ett stort reportage om slavar på spökskepp som fiskar den fisk vi importerar från Thailand. Den livsmedelsstrategi som Sverige just nu tar fram borde lyfta fram samma värden i fisket som för jordbruksprodukter. Vi ska konkurrera med svenska färska produkter av hög kvalitet som värnar om miljö och skapar jobb.

Så kära Sven-Erik Bucht, jag litar på dig! Nu vill jag att Sverige visar vägen för ett hållbart fiske, det som det finns ett sådant tydligt stöd för i EU:s nya gemensamma fiskepolitik, om vi bara vill.