Kommer sjukvård och omsorg att fungera
Hur sjukvård och omsorg framöver kommer att fungera efter införande av nivåstrukturering är fortfarande otydligt för medborgarna och även för en del av medarbetarna. Det är inte enkelt att reda ut hur processen med att nivåstrukturera den högspecialiserade vården på nationell nivå och hur de olika delarna på lokal nivå med regioner (landstingen ihop med kommunerna) kommer att fungera och hänga ihop framledes.
Under år 2017 tillsatte regeringen en utredare för betänkandet ”Effektiv vård” för att stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer för samordning och utveckling av en jämlik, effektiv och tillgänglig hälso- och sjukvård med primärvården i fokus.
Socialstyrelsen fick uppdraget av regeringen att visa hur arbetsprocessen i praktiken skulle genomföras samt lämna förslag på vilken sjukvård som ska klassas som nationell, högspecialiserad vård. Syftet var att reformen ska ge ökad kvalitet och säkerhet för vårdbehövande samt leda till en mer jämlik vård av hög kvalitet var än i landet man bor. Primärvårdsreformen innebär i praktiken att vårdcentralerna får en mer central roll i omhändertagandet av vårdsökande. Vård i hemmet av äldre kommer att öka då i samverkan med kommunernas hemtjänst, hemvården och respektive vårdcentral. Vid behov sker kontakt med slutenvården.
Sjukvården har dominerats av satsningar på sjukhusen och annan specialistvård än till primärvården. Det finns en bred uppfattning i dag om att primärvården är underfinansierad och att resurser framledes måste omfördelas från sjukhusens budget vilket kommer att leda till en förändrad vårdplatsstruktur. Inga nya pengar finns att tillgå i nuläget till att stärka primärvården.
”Vi var det enda parti som ifrågasatte och sade nej 2016 i landstingsstyrelsen till att sätta igång nivåstrukturering. Vi yrkade på en konsekvensanalys före beslut men detta avslogs.”
”Britt-Marie Sundqvist (SD)”
Underfinansiering bäddar för arbetsmiljöproblem och ger svårigheter att rekrytera och behålla specialistkompetent personal. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen brottas redan med underskott. Ändå Socialdemokraterna 100 miljoner kronor till nära vård. Hur går denna ekvation ihop ?
Sverigedemokraterna anser att det finns behov av att tydliggöra för medborgarna hur nivåstrukturering rullat på, styrs och regleras inte minst med tanke på sjukhusens uppdrag och fördelning av begränsade resurser trots statsbidrag. Som patient på lokal nivå har man troligtvis hört begreppen, sammanhållen individuell vårdplan (SIP), standardiserade vårdförlopp (SVF) och (MDF) multidisciplinära konferenser. Detta är verktyg som används redan nu men är troligen inte helt klart för medborgarna vad detta kommer att innebära framledes.
Nivåstrukturering betyder att vissa vårdtyper och ingrepp koncentreras till ett av sjukhusen i länet eller till annan vårdnivå. Vi var det enda parti som ifrågasatte och sade nej 2016 i landstingsstyrelsen till att sätta igång nivåstrukturering. Vi yrkade på en konsekvensanalys före beslut men detta avslogs. Nivstruktureringen kommer, utöver bristen på ekonomiska medel att skapa omvälvningar vad gäller akutuppdraget, för patientnära personal, arbetssätt, driftsformer och funktioner.
Sverigedemokraterna efterlyser en strukturerad redovisning av de olika delprojekten innan ytterligare delprojekt genomförs.Vi vidhåller behovet av en konsekvensanalys där det framgår hur de ekonomiska medlen skall omfördelas samt få klarlagt sjukhusens akutuppdrag och framtida vårdplatsstruktur. Vi ser också fram emot en konsekvensanalys av hur traumavård, kris- och beredskap skall fungera framledes. Vi anser att nivåstrukturering kommer att ge avtryck varför det är av vikt att detta förklaras för medborgarna samt ger valda politiker möjlighet att fatta beslut grundat på en grundlig konsekvensanalys. Detta är en skyldighet inför medborgarna.
Britt-Marie Sundqvist (SD), ledamot i landstingsfullmäktige och delegationen för sjukhus- och regionsjukvård.
