Hedhs linje en fara för våra rättigheter

Nyligen lanserades en hemsida, lobbyplag.eu, vars syfte är att jämföra lobby­organisationers förslag på förändring utav politiska dokument med Europaparlamentets ledamöters egna förslag. Något för­vånande förekommer Anna Hedh från Socialdemokraterna bland de namn som går företagens intressen till mötes.

Den allra mest grundläggande principen i den europeiska lagstiftningen om hantering av personuppgifter är att vi som privatpersoner bör ges möjlighet och rätt att veta när, vem och hur våra personuppgifter samlas in och för vilka syften.

Anledningen till att europeiska makthavare valt att fokusera privatlivslagstiftningen på människors egen kännedom om hur deras personuppgifter behandlas är att man vill ge största möjliga rätt till självbestämmande. Hur vår personliga information samlas in och behandlas har nämligen stort inflytande på hur vi utvecklas som individer och hur vi behandlas av vår omgivning.

Dataskyddsdirektivet från 1995, som i Sverige blivit personuppgiftslagen, har ett sedan länge känt general­undantag. Om ett företag eller en myndighet anser att deras eget berättigade intresse väger tyngre än en privatpersons grundläggande rättigheter, får de frångå den allmänna principen om att privatpersonen ska informeras och godkänna att deras uppgifter samlas in, lagras eller behandlas. Övervägningen av vems intresse, företagets eller privatpersonens, som väger tyngst, är företagets ansvar och det finns ingen förpliktelse på företaget att informera varken privatpersonen eller någon myndighet om att de gjort en övervägning och vad denna i sådana fall kommit fram till.

Flera stora lobbyorganisationer i Bryssel, däribland bankindustrins, har hävdat att detta undantag måste utsträckas även till tredjeparter. En tredjepart som i detta fall är ett företag eller myndighet som inte står i direkt kontakt med den privatperson vars uppgifter har samlats in. Ett förslag som det nu visar sig att socialdemokraten Anna Hedh nu ställer sig bakom.

Det får väldigt allvarliga konsekvenser för våra rättigheter att Social­demokraterna valt att representera denna linje i Europaparlamentet. Hedhs förslag har redan gjort skada i parlamentets konsumentskydds­utskott. Där var lobbyorganisationer så framgångsrika att hävda sina ståndpunkter att konsumentorganisationer, nätaktivister och flera andra politiska grupper i parlamentet förkastat utskottets ställningstaganden helt.

Man tar inte bara bort rätten för privatpersoner att ha någon form av inflytande och kontroll i förhållande till parter som privatpersonen rimligtvis kan känna till, utan att undergräver personuppgiftslagstiftningens mål och syfte – att vi ska ha möjlighet att veta och ha inflytande över vem som får veta saker om oss och varför.

Den politiska debatten i parlamentet är visserligen inte över, och det finns tid för Anna Hedh och Social­demokraterna att vända om.

Det förslag som Piratpartiet drivit bygger i?stället på ett snävt definierat berättigat intresse, där företaget som vill åberopa ett sådant intresse för att ta makten över privatpersoners uppgifter offentligt måste redovisa varför detta skulle väga tyngre än en grundläggande rättigheter.

Socialdemokraterna bör begrunda denna avgränsade, definierade variant av det berättigade intresset under våren, och kanske kan Anna Hedh välja att inte lägga om sitt förslag i parlamentets utskott för mänskliga rättigheter. EU:s medborgare har nämligen, om de vill ha någon kontroll över sitt privatliv kvar, inte råd med att Hedh får framgång för sådana förslag i ett utskott till.

Amelia Andersdotter, EU-parlamentariker för Piratpartiet