Mats Andersson: Mats Andersson: Står EPP verkligen upp för KD-kravet ”Ett lagom EU”
Handen på hjärtat. Kan du tala om vad EFA, ALDE, EPP, GUE/NGL och Soc&Dem är för något? Ett tips, det är inte någon mystisk sjukdomsdiagnos.
Egentligen borde vi veta vad förkortningarna står för och kanske framför allt vad de arbetar med. Förkortningarna är nämligen namnen på politiska grupper i Europaparlamentet med svenska ledamöter. Vill man kan man fortsätta att räkna upp, EFDD, EFN och Grupplösa är också att politiska grupperingar, men där saknar Sverige representation.
Om bara några veckor är det EU-val. Vi här hemma gör som vi brukar när det är val, vi röstar på de traditionella svenska partierna. Visserligen är EU-valet det val där vi vågar vara lite annorlunda, vågar rösta lite nytt. Sverige har ju skickat politiker från Fi, Junilistan och Piratpartiet till EU-parlamentet och i det senaste valet fick Miljöpartiet fyra av de svenska stolarna. Näst största svenska parti.
Här tar då jämförelserna mellan ett EU-val och våra svenska val egentligen slut. För när vi i Sverige har röstat fram våra 21 nya ledamöter ska dessa tillsammans med sina partikamrater välja vilken grupp i parlamentet de vill tillhöra.
Här dyker nu nästa skäl upp till att vi som väljare ska göra lite faktakoll innan vi går till vallokalen. Det är nämligen långt ifrån säkert att de partigrupper de svenska politikerna väljer att ingå i driver den politiken som vi hemma i Sverige tror att partierna vi har röstat på står för. Står EPP verkligen upp för KD-kravet ”Ett lagom EU”.
Ett litet exempel. Miljöpartiet har under sin tid i EU-parlamentet tillhört gruppen De Gröna, vilket låter logiskt. Men det svenska Miljöpartiet har varit och är till viss del fortfarande ett EU-skeptiskt parti.
Gruppen De Gröna är en av EU-parlamentets mest EU-positiva grupper som vill utveckla, inte avveckla EU.
Så här kan man, och till och med bör man, studera grupp för grupp i parlamentet. Hur många av kristdemokraternas och moderaternas väljare vet exempelvis att deras grupp, EPP, har som vallöfte att EU redan 2022 ska ha 10 000 EU-gränsvakter? Eller att att S&D har som vallöfte att införa en europeisk a-kassa eller att De Gröna vill utveckla EU till en överstatlig, transparent demokrati.
Riktigt spännande blir det om man tar sig tid och läser på lite om de mer extrema grupperna som EFDD, EFN och Grupplösa. Här finns parlamentets mest nationalistiska och extrema partiet, både från vänster och höger. Partier som egentligen inte har något mer gemensamt än att de är starka EU-motståndare.
Eftersom just de nationalistiska partierna enligt olika opinionsundersökningar ser ut att göra ett väldigt starkt EU-val i år kommer dessa i dag lite marginaliserade grupper plötsligt att bli en maktfaktor. Om de lyckas samarbeta ska dock tilläggas.
