Naturupplevelse av säl(l)an skådat slag

Värnanäs Artikeln publicerades
Värnanäs knubbsälar är lekfulla och sociala och letar rätt på besökaren snarare än tvärtom.
Foto:Johanna Eriksson
Värnanäs knubbsälar är lekfulla och sociala och letar rätt på besökaren snarare än tvärtom.

Lekfulla, nyfikna och sociala. Värnanäs knubbsälar letar rätt på besökaren snarare än tvärtom. Bonus Weekend tog en paddeltur bland Östersjöns största marina däggdjur.

En knapp halvtimme med bil från Kalmar, tio minuter i kajak, sedan har man en svårslagen, och om man har otur blöt, naturupplevelse.

Sten eller säl? Är det stenbumlingar som är uppkastade på skäret som framträder i morgondiset och som blottlagts efter det rekordlåga vattenståndet. Eller är det sälar?

    Vi står vid en strand strax norr om Värnanäs och ställer in ockularet på kikaren för att försöka utröna om det är levande eller döda ting vi tittar på. Vi har packat kajakerna, blivit kalla och blöta om fötterna i det sexgradiga vattnet och paddlar nu ut i sälskyddsområdet i jakt på det marina däggdjuret. Gula ekblad har lagt sig på marken, vattnet är stilla, varje paddeltag är som att skära smör med kockkniv. Inget motstånd, följsamt, rytmiskt. Solen har precis makat sig upp, kastar glitter på sjön. I fonden syns Öland och vindkraftsparken vid Utgrunden.

    Men det blir inte mycket till jakt. När vi rundar Korsör ser vi de första spolformade huvudena, alla vända mot oss. Någon häver sig lite extra upp över ytan för att få bättre sikt. Vattnet nästan kokar av små huvuden med morrhår som slår upp vattenkaskader när de dyker för att sedan komma upp på en annan plats långt ifrån där de senast sågs.

    Trots sitt utseende är sälen väl designad för sin uppgift. Kroppen består av tjock späck och klarar det höga trycket från vattnet genom att den är elastisk och revbenen kan tryckas ihop utan att skada de inre organen. Deras extremt känsliga morrhår gör att de kan uppfatta vibrationer från fiskar och jaga även i mörker eller i dålig sikt. De har en högre halt av röda blodkroppar och också mer blod än vi människor. Detta för att klara att vara under vattnet. När de dyker är de konstruerade så att pulsen sänks från 70 till så lite som 5 slag per minut och blodet omdirigeras bara till att försörja det nödvändigaste, hjärtat och det centrala nervsystemet. Det innebär att de kan vara på stora djup och under vattnet i upp till en halvtimme.

    Men kolonin av knubbsälar i Värnanäs behöver knappast oroa sig för att spränga lungorna på stora djup. Här i de grunda vikarna jagar de sin fisk, solar sig på klipporna och vårdar sina kutar. Mellan den 1 april och 15 september får man inte röra sig i området. Då ska de nya ungarna tas om hand. Som mest ska man ha observerat 140 djur i området. Det finns heller inga tecken på att sälstammen minskar, tvärtom.

    Jag paddlar ut ett par hundra meter utanför Storön och sätter mig och väntar. Först dyker det upp ett huvud, sedan ett till. Det verkar vara de unga som är mest aktiva. De äldre ligger lojt kvar på sin sten och förärar mig knappt med en blick. Men de lite mer oförstående tycker uppenbarligen att jag är ett välkommet inslag i deras vardag. Som mest har jag ett tiotal runt mig. De försvinner ett tag, verkligheten och hungern hinner väl ikapp, för att sedan klyva ytan och betrakta sig med sin karakteristiska uppsyn. Annars är knubbsälarna skygga, i alla fall när de är på land och glider helst ner i vattnet långt innan man kommer nära. Samtidigt är det lite som om deras lekfullhet och nyfikenhet tar över hand. Jag vänder mig och ser hur de dyker upp akteröver. Några simmar närmare men när spänningen blir för stor så plaskar det till och de försvinner under ytan.

    Vinden ökar lite i styrka, dyningar från tidigare dagars kraftiga vind och gammal sjö får kajaken att skaka till. Sälarna verkar vara borta. En lätt stötning, ett knyck och så ligger jag i det sexgradiga vattnet. Jag har paddlat i tio år och har aldrig tidigare vält. Akut nedkylning är förrädiskt och kan verka snabbt. Man klarar 15 minuter i 0-10 gradigt vatten. Det blir en kamp mot klockan, men jag når stranden efter knappt tio minuter med kajaken som släptåg. Kraftigt nedkyld. Det kostade en paddel, en kikare och telefon. Om det var värt det? Alla dagar i veckan.

    Fakta

    Knubbsäl i Kalmarsund

    Numera förekommer knubbsäl endast i tre områden i Kalmarsund samt vid Falsterbo. Som mest har 140 djur observerats vid Värnanäs. sälarna fångar betydligt mindre fisk än människorna – uppskattningsvis en sjundedel så mycket. På lite sikt kan kemikalier och klimatförändringar som gör att vinterisarnas utbredning minskar vara negativa för sälstammen.

    Knubbsälen förekommer i Kattegatt och i de södra delarna av egentliga Östersjön, huvudsakligen längs de danska och svenska kusterna. Mycket tyder på att Östersjöpopulationen har varit isolerad från övriga knubbsälbestånd under minst 6 000 år. Antalet knubbsälar har ökat sedan bottennoteringarna på 1970-talet. Det finns omkring 4 000 sälar i Kattegatt, men den genetiskt sett skilda populationen i egentliga Östersjön uppgår bara till omkring 800.

    Visa mer...