Kanske kan min son ge sina barn en mer tillåtande värld
Killar ska ha blått, byxor och det är okej att vara lite högljudd. Flickor har fortfarande mest rosa, bär kjol och hamrar ljudlöst från byggrummet. Fast, jo, flickor får nu mer ha brunt, blått, svart, snickra och leka mamma, pappa barn. Men pojkar kan fortfarande inte ha kjol, klänning, smycken och köra motocross på förskolans cyklar.
Förskolan har i försök plockat bort ”dockrum”, redan för 13 år sedan. Förskolan har också en policy att respektera allas olikheter och ha tydliga rutiner om kränkningar inträffar.
Men gör detta någon skillnad när föräldrarna uppenbarligen inte hänger med på hemmaplan. När föräldrar som förebilder inte tidigt verkar lägga fokus på att prata och lära sina barn om att vi alla får vara som vi själva vill. Inte som alla andra tycker vi ska vara, så som förr i tiden.
Dagens generation förskolebarn är fortfarande orolig för vad dagiskompisar ska tycka och säga när han helst vissa dagar vill ha halsband och kjol på förskolan. Eftersom kompisarna på förskolan tidigare påpekat att det är konstigt på killar. Till att nästa dag ha blå tröja och jeans som också är fint. Tofsen uppsatt i den korta ”pojkfrisyren” åker dock snabbt ur håret innan han går in genom förskolans entré, för det har kompisarna också sagt att han inte kan ha.
Nä, jag tror jag tar med honom på prideparaden på lördag så han får bära sin gula magtröja och känna sig som en människa och inte ett kön. Kanske kan han en vacker dag få erbjuda sina barn en mer tillåtande värld än den vi kan erbjuder honom idag!
Regnbågen
