Annons

LRF lobbar för svenska bönder

Lobbyisterna spelar många gånger en avgörande roll när besluten ska fattas i EU-parlamentet. En av de riktigt tunga lobbyorganisationerna är Copa Cogega, lantbruksorganisationernas EU-lobby. Där ingår svenska LRF.
Bryssel/Barometern-OT:s utsände • Publicerad 3 april 2019
Det är i EU som flertalet av de regler svenska bönder måste rätta sig efter fattas. För att kunna påverka beslutsprocessen tidigt och föra fram svenska bönders önskemål har svenska LRF ett eget kontor i Bryssel.
Det är i EU som flertalet av de regler svenska bönder måste rätta sig efter fattas. För att kunna påverka beslutsprocessen tidigt och föra fram svenska bönders önskemål har svenska LRF ett eget kontor i Bryssel.Foto: Arkivbild

I ett av Bryssels många kontorspalats, bara några hundra meter från såväl EU-kommissionen som EU-parlamentet har Copa Cogega sina kontor. På sjunde våningen sitter de fyra personer som på plats arbetar för att driva svenska bönders frågor, LRF:s Brysselkontor.

– Man kan säga att vi är en form av miniambassad som arbetar för de gröna näringarna. Vi håller koll på vilka beslut som är på gång här i Bryssel och är en dörröppnare för LRF när de vill driva på i någon fråga, säger Axel Hansson, i grunden agronom men sedan några en av LRF:s expert som arbetar i Bryssel.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har sedan 1989 varit på plats med egna experter, lobbyister, i EU:s huvudstad, Bryssel.
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har sedan 1989 varit på plats med egna experter, lobbyister, i EU:s huvudstad, Bryssel.Foto: Maja Suslin/TT
Annons

1. Varför satsar LRF på att ha ett kontor i Bryssel?

– Vi har varit på plats här sedan 1989, alltså flera år innan Sverige gick med i EU. Det är här vi kan arbeta med de frågor som är viktiga för vår del av näringslivet direkt mot beslutsfattarna. Dessutom är vi som en del av Copa Cogega vara med och driva på för en bättre jordbrukspolitik.

– Men vi kan också arbeta med riktigt lokala frågor som LRF:s medlemmar tycker är viktiga. Ett exempel är att vi har arbetat mycket aktivt med att få till fler regelförenklingar till våra medlemmar. Vi arbetade fram en lista på regelförenklingar tillsammans med bland annat Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd. Detta har vi lyft i EU och nu finns det med en skrivning om detta från EU-kommissionen. Målet är ju försöka påverka så att det blir till fördel för våra medlemmar hemma på gårdsnivå. För att kunna lyfta specifika frågor direkt med dem som utreder och förbereder besluten måste vi vara på plats här, säger Axel Hansson.

2. Vilka frågor är så här ett valår de viktigaste för dig/er att arbeta med?

– För oss är det självklart jordbrukspolitiken och arbetet med ny budget. Vi följer det arbetet här, för våra medlemmar är detta två otroligt viktiga frågor. Samtidigt är det ju så att det är först när budgeten ligger klar som jordbrukspolitiken utformas, den styrs ju av ekonomin. Därför är det också viktigt för oss att driva på så det blir en bra debatt om jordbruksfrågorna, om hur viktiga lantbrukarna är. Det handlar då både om själv livsmedelsproduktionen men också om vattenfrågor och om företagarpolitik. Vi vill se en politik som aktivt stödjer jordbruksnäringen, förklarar Axel Hansson.

Axel Hansson, LRF-expert i Bryssel.
Axel Hansson, LRF-expert i Bryssel.Foto: Mats Andersson
””För att kunna lyfta specifika frågor direkt med dem som utreder och förbereder besluten måste vi vara på plats här.” Axel Hansson, LRF:s expert i Bryssel.”

3. Har ni kontakt med de regionala LRF-organisationerna om vilka frågor som är extra viktiga för dem, exempelvis för LRF Sydost.

– Självklart har vi en ständigt kontakt med LRF i Sverige. Dessutom tar vi emot många studiebesök från LRF-distrikt i hela Sverige. Det går ju naturligtvis för en lantbrukare på Öland att ta direktkontakt med oss, men det allra vanligaste är att bönderna i Sverige talar med LRF i Sverige och deras experter och att vi sedan blir kontaktade av dem med frågor som vi ska följa upp och ta reda på mer fakta om.

4. Inför varje budgetarbete i EU framförs åsikter och förslag, inte minst från Sverige, om att jordbrukets andel av EU budgeten måste minska. Hur hanterar ni detta?

– Vi driver på för att lyfta fram de gröna näringarna och förklara vilken potential det finns att utveckla näringen för framtiden. I dag importeras väldigt mycket av den mat vi äter i Sverige. Vi skulle kunna bli självförsörjande i betydligt högre grad än i dag, livsmedelsförsörjningen är också en viktig konsumentfråga.

– Men arbetet med att få regeringen att vilja behålla pengarna i EU-budgeten till jordbruksnäringen, det sköts ju hemma i Sverige. Det vi gör här är att plocka fram underlag och fakta som våra kollegor i Sverige kan använda i debatten, säger Axel Hansson.

LÄS OCKSÅ:

Mats AnderssonSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons