Christian Gustafsson: Christian Gustafsson: En vaskad seger att vara nöjd med
Det gick nästan lite för lätt. I paus, efter tio heat när Dackarna ledde med 33–27, samlades Dackarna i depån. Peter Karlsson, Målillalagets nye boss, var glad som en speleman och ställde sig hos oss i stället.
Jag sa att vi – jag, fotografen Daniel Svensson och reportern Jesper Hallberg – på vägen upp till Eskilstuna hade ägnat oss åt att komma på hur sensationellt många kändisar som kommer från Gullspång, ”PK:s” hemkommun.
– Det är en av Sveriges minsta kommuner. Drygt 5 000. Vilka kom ni på? sa Peter Karlsson.
– Linda Bengtzing, Olof Mellberg, Andreas Andersson, Fredrik Wikingsson, du och dina bröder, rabblade jag lite styv i korken.
– Jag har en som du inte tänkt på – Frans G Bengtsson. Dessutom tillbringade Jerry Williams somrarna i Gullspång, kontrade ”PK” än sturskare.
Det var bara att kapitulera. Att Röde orm-författaren också kom från Gullspång hade jag inte koll på.
• • •
Men, så plötsligt spratt det till i gubben (ni hajar Lasse Berghagen-referensen?) och PK kom på att han är speedwaylagledare.
– Jäklar, jag måste ju gå och jobba lite, säger han, skrattar och tultar (det är gångarten som tillämpas efter tre decenniers vänstervarv) lycklig som en lärka bort mot sina förare.
Fem heat senare var minerna bistrare. Smederna åt sig sakteliga in i premiären. 4-2 i första nomineringsheatet gjorde kvällens sista fyravarvare avgörande. Tre poäng hade fört Dackarna till seger, två hade gett oavgjort. Det blev en.
Fredrik Lindgren – förra säsongen i Dackarna – plockade fram superformen han visat hela säsongen, fick med sig Niels-Kristian Iversen till en femetta och seger med minsta möjliga marginal, 46–44, i matchen.
Greg Hancock, som tagit fullt fram till dess, stod på innern i sista heatet, men bommade starten. Maciej Janowski kunde inte heller hota hemmaduon. Lite förvånande, då just de båda dominerat under kvällen.
• • •
Vad ska vi då säga om en tvåpoängstorsk på Eskilstuna motorstadion? Givetvis surt att tappa segern efter att ha dominerat och faktiskt ha en åttapoängsledning efter tolv heat. Men när Dackarna skakat av sig den initiala besvikelsen så tycker jag att de ska vara nöjda. Smederna är regerande mästare, har rustat vildsint i vinter och tippas ta guldet i år igen. Realistiskt har Dackarna inte kalkylerat med några poäng här.
Och Peter Karlsson fick trots allt fick ganska många av de svar de sökte: Hancock gjorde allt rätt utom att knyta till säcken. Janowski visade att han är världsmästarmaterial. Oliver Berntzon tog 8+1 och kvitterar ut långt mer än godkänt i mitt programblad.
Även PK själv och efternamnsnamnen Johan, som är assisterande, får klart godkänt. Rookielagledarna gjorde vad de kunde. Att släppa Alexander Woentin före Pawel Przedpelski i tionde heatet och därmed hindra Smederna från att kunna toppa in Lindgren var taktisk lagledarkonst.
Orosmolnen stavas Hans Andersen (tre nollor) och Patryk Dudek, som blir en medelmåtta så snart han inte kniper starten.
På det stora hela; en snöplig premiärtorsk, som trots allt visar att Dackarna är ett ljus som nog kan brinna ganska långt in på hösten.
