I Småland har Mona Sahlin fått en ny identitet

Efter uppbrottet med The Beatles spelade John Lennon in låten ”God” där han räknar upp allt han inte längre tror på och avslutar med textraden att han inte tror på Beatles. ”Drömmen är över”, konstaterar han. ”Nu är jag John.” Mona Sahlin sätter punkt för sin politiska karriär, hon är inte längre medlem i Socialdemokraterna och efter ett liv i partiets tjänst är hon nu bara Mona.

Våren 2016 ville alla journalister prata med Mona Sahlin men hon valde att gömma sig i hemmet och försvann helt från sökljuset. Vid tillfället var hon regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism men avslöjades med att ha skrivit ett osant intyg åt sin livvakt, plus skattebrott.

I fredags släpptes Mona Sahlins bok med särskrivningsnamnet ”Makt lös”. Hon har den senaste veckan intervjuats i bland annat Skavlan, TV4, P4 Extra, Söndagsintervjun i P1, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vad finns kvar att prata om? En hel del visar det sig.

Den avtalade timslånga intervjun blir till en halvtimme då Mona Sahlin måste hinna till releasepartyt för boken. ”Så ni får väl försöka skippa kallpratet och vara lite effektiva”, mejlar svärsonen och ägaren av Hotell Hulingen Putte Svensson Sahlin, som hjälpt till med att boka intervjun.

Sagt och gjort. Rakt på.

Jag hajade till när jag läste rubriken ”Mona Sahlin skulle flytta till New York med livvakten”. Man får associationer. Hur är det att vara tillbaka med de rubrikerna?

– Det tog tid innan jag förstod de här ryktena med livvakten som var oerhört närvarande hela tiden. Så fort man skrev om livvakten trodde folk att vi hade en sexuell relation. Jag är tvungen att prata om det. Ibland är det inte bara det som står i tidningen som är jobbigt utan också vad journalister frågar om. Jag tycker ändå att det är okej att se rubrikerna även om de känns, säger Mona Sahlin.

Du har vänt ut och in på dig själv i en massa intervjuer efter nästan fem års tystnad, hur har du reagerat på det?

– Det är 4,5 år sedan jag pratade med en journalist och i många år mådde jag väldigt dåligt av att se mitt namn på löpsedlar och uppslag. Plötsligt är jag där igen. Skillnaden är att nu har jag berättat något, men jag blir väldigt trött inombords. Det tär på krafterna.

Vad är det som tär?

– Jag är inte samma person som då, så är det. Det har varit skönt att slippa alla blickar och att folk tar bilder men nu är man tillbaka där. Jag ska inte klaga men det är lite jobbigt. Samtidigt har jag skrivit boken för att jag vill att folk ska läsa den.

Vi träffas så klart på Hotell Hulingen. Mona Sahlin är ett par minuter sen och ber om ursäkt för det både innan, under och efter intervjun. Hon passar ett av barnbarnen och allt går inte alltid som planerat då. Numera kallar hon en lägenhet i Hultsfred för sitt hem.

– Jag är här ganska mycket, säger Mona Sahlin.

– Nej, inte ganska mycket, för lite, protesterar barnbarnet som sitter med bredvid mormor.

Mona Sahlin ler:

– Nu har jag varit borta i nästan två veckor. Jag delar mitt liv mellan Stockholm och Hultsfred. Här är barnbarnen och min dotter Jenny. Min man Bosse, som är gammal kock, har massor att hjälpa till med på hotellet och han älskar det här livet. Det gör jag med men jag längtar även efter asfalt och bilköer. Så jag kan inte slita mig från Stockholm helt.

Den förra socialdemokratiska partiledaren hjälper mest till med att passa barnbarnen men ibland får hon rycka ut och assistera med annat på hotellet. Som den gången när dottern Jenny ringde om att städpersonal blivit sjuk och frågade om inte mamma kunde hjälpa till. Självklart, svarade Mona Sahlin.

– Jag var övertygad om att rummen skulle vara tomma så jag testknackade först, öppnade dörren och gick in och städade.

Men i ett av rummen öppnade en man dörren. Ett par långa ögonblick av totalt tystnad när han tittade rakt på Mona Sahlin som stod iförd full städuniform.

– Då säger han plötsligt: ”Men va fan Mona, har det gått så illa för dig”, berättar hon och skrattar åt minnet.

Livet i Hultsfred är på många sätt helt olikt det i huvudstaden. I Småland har hon skaffat sig en annan identitet.

– Folk kommer fram och undrar om jag är här för att träffa dottern och barnbarnen. I Hultsfred är jag mormor och Jennys mamma, det är inte så dumt.

Älskad och avskydd. Alltid igenkänd. Aldrig säker. Alltid på sin vakt. På en restaurang ser hon till att inte hamna med ryggen mot entrén. Inte ens i Hultsfred slappnar Mona Sahlin av helt.

– Det kan bli stimmigt även här på en fredags- eller lördagskväll. Det blir mer att jag undviker platser där jag vet att jag stöter på folk som är packade. Vill jag ta en öl en kväll så gör jag det hemma och inte här. Så visst känner jag av det fortfarande.

Och det är bara att leva med?

– Jag vet inte vad alternativet skulle vara. Så har det varit i hela mitt politiska liv. Det har varit människor som älskar mig som ska kramas. Sedan har det funnits de som verkligen hatar mig. De motpolerna har varit med mig hela mitt politiska liv. Jag har lärt mig att leva med det även om det har varit tufft genom åren. Hade det bara varit hat hade jag inte orkat.

När Mona Sahlins efterträdare på partiledarposten Håkan Juholt (S) avgick, efter en stormig tid, i januari 2012 gjorde han det i Oskarshamn, sex mil från Hultsfred. Sahlin har inte gjort någon hemlighet om vad hon tycker om valet av hennes efterträdare. Nu bor hon mitt i Håkan Juholt-land.

– Det är tur att han har flyttat till Sydafrika nu så att vi slipper stöta på varandra, haha. Nej, men det är en jättetrevlig kille.

Men det är ingen som du är imponerad av politiskt?

– Nej, men det tror jag inte att han var av sig själv heller. Det blev väldigt olyckligt på många sätt. Jag tycker inte heller att partiet ställde upp riktigt för honom. ”No hard feelings” för Håkan Juholt.

Du har sagt att om du hade fått skriva ner hundra namn på vem som skulle efterträda dig så hade du inte skrivit...?

– ...Håkan Juholt, verkligen inte. Han var en trägen arbetare i riksdagen som jobbade bra med försvarsfrågan men jag såg verkligen inte honom som partiledare.

Våren 2016 rämnade allt. Expressen avslöjade att Mona Sahlin hade skrivit ett falskt intyg till sin livvakt att han tjänade 120 000 kronor, vilket inte stämde. Sahlin dömdes senare för osant intygande och skattebrott. Sahlin har berättat att hon betalade 60 000 kronor ur sitt eget företag under några månader. Livvakten hade även ett jobb på samordnarens kansli där han tjänade 42 000 kronor. Livvakten fick sedan fler uppdrag och då tyckte Sahlin att han skulle ha högre lön. En förhandling påbörjades om att livvakten skulle få 60 000 kronor i lön även därifrån, men det var något han aldrig fick.

– Jag skrev två felaktiga siffror i ett intyg. Jag har varit offentlig i 40 år och jag vet att om jag sätter min namnteckning under ett papper blir det offentligt. Jag skulle aldrig skriva något medvetet som är falskt, så dum är jag inte, men jag var väldigt nonchalant och var övertygad om jag skulle lyckas greja löneförhöjningen som jag försökte få till. Inte bara för honom utan för fler på mitt kansli. Sedan var jag igång att förbereda för jobbet i New York och då ingick att ha säkerhet med sig men det fick man stå för själv. Då fick han under tre månader extralönen, säger Sahlin och hänvisar till de 60 000 kronor hon betalade ur sitt egna bolag.

– Det var fel, det har jag erkänt, då får man böta, får ett straff och sedan får man förhoppningsvis gå vidare.

Det var alltså slarv igen?

– Men det sa jag...slarvig och nonchalant. Det har jag varit med mycket i mitt liv. Ungarna och politiken har jag inte varit slarvig med, men väldigt många saker i mitt eget liv som ekonomi. Där har jag verkligen inte varit den mest ordningsamma personen.

Mona Sahlin har inga synpunkter på granskningen av intyget som hon anser var rimlig. Men när sedan spekulationerna och ryktena tog fart om att Mona Sahlin och livvakten hade en kärleksrelation skickade det ner henne på botten. Sahlin har i flera intervjuer berättat hur hårt det tog på henne. Hon hade vigt livvakten när han gifte sig och hade själv varit gift i många år. Depressionen satte klorna i henne och under lång tid gick Mona Sahlin inte ut.

– Om jag vågade mig ut och såg två personer vid en busshållplats som stod och pratade med varandra var jag övertygad om att de pratade om mig och livvakten. Jag trodde att hela världen kretsade runt mig och det blir man skogstokigt trött av. Man tappar verklighetsuppfattningen. Jag kunde vakna en morgon och undra om jag precis lagt mig eller sovit. Kroppen är inte med.

Du har sagt att du numera kan gå ut och se folk i ögonen men är du tillbaka på allvar?

– Nej, absolut inte. Förr om åren när jag har varit med om saker, självförvållade eller när man har förlorat val, har jag velat komma tillbaka. Då hanterade man svårigheter på ett annat sätt och tog sig igenom dem. Men när man blir deprimerad går man in i sig själv och försvinner ner i ett hål. Jag vill verkligen inte tillbaka till politiken som den har varit. Sedan kanske jag kan hitta ett sätt att fortsätta driva frågor som jag verkligen brinner för. Det kan man göra på andra sätt än via partier.

Hur har du förändrats?

– Allt jag gör handlar inte om att synas, få ut ett budskap eller vara med där det händer. Jag har inte längre dragningen till makten eller offentligheten. När man befinner sig där blir det som ett behov i sig. Har du inte synts i media på tre dagar finns du inte. Då måste du anpassa ditt liv hela tiden för att bli synlig. Nu är livet hundra procent tvärtom. Jag säger att det är en anständig dag om det inte står något om mig i Expressen.

Är du bara Mona nu?

– Jag är på väg att hitta en glad plats där jag kan placera mig själv och mitt sätt att tänka.

Du drömde om ett jobb i New York men det blev Hultsfred?

– Ja, och det är faktiskt helt okej. De har en takbar här på hotellet också.