Kaoskonvent kan vänta republikaner

"Ted Cruz har inte någon matematisk chans att vinna tävlingen. Nu kan han bara sabba, och det är aldrig trevligt", twittrade Donald Trump nyligen.

Frågan är hur självsäker han vågar vara. Den kontroversielle affärsmannen har betydligt fler delegater än närmaste rivalen, den ultrakonservative Texassenatorn Cruz, men han måste ändå spurta om han ska nå den magiska siffran 1 237 (minsta möjliga majoritet bland de 2 472 delegater som deltar i konventet). Trots storsegrar i primärvalen i bland annat New York och Pennsylvania måste Trump ta hem minst 49 procent av de kvarvarande delegaterna - något Cruz och Kasich bildat en pakt för att förhindra. Misslyckas Trump väntar en mötesdrabbning av historiska mått vid Republikanernas konvent i Ohio.

103 (!) omröstningar

Vad händer då på ett öppet partikonvent? Sannolikt lär den känsliga första omröstningen, där ingen presidentaspirant får majoritet, hållas tidigt under fyradagarsmötet. Sedan börjar det roliga - eller jobbiga - beroende på vem man frågar.

Konventet håller voteringar tills dess att någon aspirant fått minst 1 237 delegatsröster. För varje omröstning frias allt fler delegater från resultaten i sina hemstater och kan rösta efter eget huvud. Främst Trump och Cruz kommer göra allt de kan för att locka "fria" delegater till sig. Kohandel bakom stängda dörrar, inkrävande av väntjänster och milda hot är att vänta. Vid Demokraternas öppna konvent 1924 hölls 103 omröstningar innan den tidigare kongressmannen John W Davis utsågs till presidentkandidat.

Snårigt

Som för att komplicera situationen har delstaterna olika regler för när deras representanter frigörs. Delegatrika Kalifornien exempelvis släpper inte sina förrän till en tredje omröstning (då hela 80 procent av delegaterna ska ha friats, enligt tidningen The New York Times). Dock lär en "fri" delegat drabbas av bryderier. Ska hen så långt det går följa resultatet i sin hemstat, eftersom det är den hen representerar? Ska delegaten tänka efter eget huvud? Bör olika förslag från partihöjdare tas in i räkningen? Det kan bli en jobbig process om ett 2000-tal partimedlemmar går igenom den samtidigt.

Åtta segrar

Lägg därtill en djungel av snåriga och senfärdiga regler. Liksom Demokraterna har Republikanerna fria delegater som får rösta efter eget huvud. Exakt hur många de blir i år har dock partiet inte kommit fram till ännu, nyhetskanalen ABC News räknar med minst 135.

En stor del av makten när det gäller partimötets regler ligger hos den vanligtvis anonyma gruppen Rules Committee. Den består av 112 män och kvinnor (två från var och en av de 56 delstater och territorier som deltar i mötet) och har inte har sitt sista möte förrän någon vecka före konventet.

I år ska Rules Committee också ta ställning till om en uppmärksammad regel från 2012 ska vara kvar. Den förordar att en aspirant måste ha vunnit majoriteten av delegaterna i åtta delstater för att kunna bli presidentkandidat. I praktiken innebär det att John Kasich, som hittills enbart vunnit i hemstaten Ohio, är uträknad, liksom den förre presidentkandidaten Mitt Romney, som det spekulerats om som en presumtiv "räddare".

Rasande

Ett skäl till krisen är att Trump, som trots allt fått flest röster och delegater, inte ses med blida ögon av partiledningen. Trump anses svår att kontrollera och har gjort omstridda uttalanden med rasistiska förtecken. Dessutom är det oklart var han egentligen står sakpolitiskt.

De senaste veckorna har den frispråkige Trump anklagat Republikanerna för att ha ett "riggat" system för delegatfördelning. Han är rasande på "partielitens påfund", att han som fått miljontals röster inte säkert har kandidaturen. Men partiordförande Reince Preibus ger igen: "Nomineringsprocessen har varit känd i ett år och mer än så. Det är upp till kampanjerna att sätta sig in i den", twittrade han nyligen.

TT