Från storkrämare till världsledare

För många förkroppsligar Donald Trump den amerikanska sinnebilden för framgång, där hårt arbete belönas med rikedom.

Men den unge Donald började knappast med två tomma händer. Han växte upp i rikemansenklaven Jamaica Estates i Queens i New York, med en far som arbetat upp en förmögenhet genom sitt fastighetsimperium.

Som energisk 13-åring skickades han till en militärakademi för att disciplineras. 1968 tog han sin universitetsexamen i ekonomi och började arbeta heltid i sin fars företag.

Satsade stort

Ännu anades inget politiskt engagemang hos Trump. Genom studierna hade han klarat sig undan militärtjänstgöring i Vietnam, men visade inget intresse för tidens antikrigsrörelse.

I början av 70-talet tog han kontroll över företaget och flyttade kontoret in till Manhattan. Där skiftade han fokus från hyreshus till påkostade byggnadsprojekt inne i staden, med hotellet Grand Hyatt och hans skyskrapa Trump Tower som kronjuveler.

1973 anklagade myndigheterna honom och fadern för att systematiskt ha diskriminerat svarta hyrestagare. Trump nekade. Fallet slutade med en förlikning.

Räddad med lån

Under 80-talet gav han sig även in i kasinobranschen, en gren av hans imperium som gått sämre. Krisen på fastighetsmarknaden decenniet därpå innebar ytterligare ett hårt slag mot affärerna. Efter omfattande lån lyckades dock Trump få sin verksamhet på fötter igen.

Bland Manhattans mer diskreta rika elit och av lokala politiker möttes Trumps extravagans inte sällan av hån och förakt.

Samtidigt väckte hans privatliv rubriker. Det rättsliga spelet kring skilsmässan 1990 från hans första fru, Ivana Zelnickova, rapporterades flitigt i tabloidpressen. Senare började Trump använda sitt varumärke i underhållningsindustrin och debuterade 2003 i tv-serien "The Apprentice".

Bidragsgivare

Trump hade av affärsmässiga skäl flera gånger donerat pengar till ledare inom både Demokraterna och Republikanerna, och i slutet av 80-talet uttryckt intresse för att kandidera som president.

Men det var först 2011 som hans politiska karriär började anas på allvar då han blev en allt mer högljudd kritiker av president Barack Obama, och i juni 2015 gjorde klart att skulle ställa upp i det kommande valet.

Hans kampanj centrerades kring löften som att bygga en mur mot Mexiko, stoppa muslimer från att resa in i landet och en retorik som enligt hans kritiker ofta urartade i rena konspirationsteorier, rasism och sexism.

Med löften om att kickstarta ekonomin och skapa jobb i industrin vann han stöd hos delar av den svårt prövade arbetar- och medelklassen.

Resten är, som det heter, historia.

TT