Brexit väcker mörka minnen i Nordirland
På ytan är idyllen så vacker. Gröna kullar, täta häckar och vita stenhus får landskapet i Armagh att påminna om Fylke i "Sagan om ringen". Höstvinden är varm. Solen skiner. Byvägen slingrar sig ömt genom trakten.
Och i en korsning berättar ett monument om hur elva män kallblodigt pepprades med kulor från automatgevär i en ren avrättning.
Det här är södra Nordirland, med en blandad befolkning där katoliker och protestanter bor sida vid sida, men mentalt ändå långt från varandra - inte minst under de värsta ofärdsåren 1969-1998.
Stoppad buss
Här på Kingsmill Road kulminerade ett blodigt halvår i januari 1976. Mord från ena sidan följdes av mord från den andra, som i en isländsk vikingasaga.
Tre bröder Reavey var ensamma hemma i Whitecross när beväpnade män från unionistorganisationen UVF bröt sig in och sköt ihjäl dem. Bröderna var katoliker, men utan koppling till IRA eller andra nationaliströrelser. Mamman fick övriga bröder att svära på att inte hämnas. Fast någon annan gjorde det ändå, i deras ställe.
Dagen efter stoppades en minibuss i närheten av maskerade män. De tolv ombord beordrades ut varpå de utfrågades om någon var katolik. En man trädde fram - och skickades vidare längs vägen, med order om att inte vända sig om. Övriga elva sköts med automatvapen. En överlevde, trots 18 kulor i kroppen.
Otaliga offer
Monumentet över de döda andas allt annat än förlåtelse och försoning. "Det här övergreppet utfördes av lokala irländska republikanska terrorister", lyder texten. Fortfarande fylls här på med blommor.
Uppför backen kommer Desmond McCaine med en liten bukett, på besök i hemtrakten för första gången på 40 år.
””
Brottsplatsen i Armagh är bara en av många i Nordirland. Över 3 600 människor dödades under ofärdsåren. Minst 35 000 skadades. Ännu fler har fått sina liv präglade av händelserna.
””
Murar och staket
Fredsavtalet 1998 har i stort sett följts och gett hopp om ett mer normalt liv, med normala relationer mellan folkgrupperna. Men misstron sitter djupt. I Belfast reser sig så kallade fredsmurar för att åtskilja protestantiska gator från katolska. Här flyger fortfarande flaskor och sten över murarna under sena nätter.
””
Oro för brexit
Liksom många andra nordirländare är Sheridan orolig över brexit. När fredsavtalet skrevs fanns det ingen som hade någon tanke på att det en dag skulle kunna bli en EU-gräns mellan Storbritannien och Irland. Nu vet ingen riktigt vad konsekvenserna kommer att bli efter 29 mars 2019.
””
Fast alla håller inte med - och skyller brexitoron på gamla kontrahenter i stället.
””
Solen skiner fortfarande. Men det känns att hösten är här.
TT
