Nyanländas bostadsläge tuffare i storstan

I Solna har nyanlända tältat efter att ha blivit utkastade från sina bostäder efter två år, och Lidingö stad har ett ärende som ska prövas av kammarrätten om just nyanländas bostadssituation efter att de två åren av etableringsfasen gått ut. Lidingö stad har sagt upp de nyanlända efter två år.

I Stockholms län, där bostadsläget är väldigt svårt i de flesta kommuner, är det tuffast för nyanlända. De allra flesta får tidsbegränsade kontrakt, ibland endast under två år efter det att uppehållstillståndet blivit klart. Vad som händer sedan är dock oklart. Alla kommuner går inte lika hårt fram som Solna och Lidingö, som kastar ut de nyanlända.

Kvar i länet

Den nya bosättningslagen, som infördes 2016, tvingar kommunerna att ta emot de nyanlända som fått uppehållstillstånd, och som anvisas till kommunen. Intentionen bakom lagen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt bör erbjuda de nyanlända permanenta bostäder.

Jämna ut trycket

Bosättningslagen kom till för att jämna ut trycket mellan kommunerna. Vissa kommuner tog emot massor av nyanlända, medan andra vägrade. Det står i lagens förarbeten att en av avsikterna med den också var att nå integrationspolitiska mål, och att bostad är en social rättighet som förutsätter aktiva insatser från kommunerna.

Men skillnaderna i tillämpning mellan landets kommuner är stora. Länsstyrelsen i Jönköpings län har ett uppdrag att sammanställa läget för mottagningen av nyanlända, och har genomfört en enkätundersökning bland landets kommuner.

40 procent ger permanenta bostäder

Det visar sig att bara 40 procent svarar att de instämmer helt eller delvis i påståendet att de erbjuder nyanlända permanenta bostäder. Stockholm och Skåne sticker ut, bara 4 respektive 6 procent av kommunerna där svarar att de instämmer helt eller delvis i att de nyanlända får permanenta bostäder. 70 procent av Stockholmskommunerna och 48 procent av Skånes kommuner instämmer inte alls eller i låg grad i påståendet.

TT