Geostaket gör tung stadstrafik säkrare

Tanken med geostaket (eller "geofencing") är att sätta villkor för fordons tillgång till offentliga miljöer. Det kan till exempel handla om fartbegränsning, att bara eldrift är tillåten, eller att vissa fordon helt stoppas. En förutsättning är att fordonet är uppkopplat till ett styrsystem, som kan kompletteras med någon reservfunktion inom fordonet.

Yrkestrafik står i fokus när tekniken införs. Det finns redan funktioner som till exempel begränsar hastighet, eller slår larm om en transport med värdefull last avviker från den planerade vägen.

Motverkar terror

Geostaket gör det också svårare att använda fordon för terrorhandlingar, och fick därför uppmärksamhet efter dådet på Drottninggatan i Stockholm förra året.

Nu har Trafikverket lagt fram en nationell plan för området, som beskriver hur forskning, lagstiftning, datainsamling för digitala kartor och internationell samordning ska fortsätta.

Busslinje 55 i Göteborg, med elbussar och hybrider, styrs redan av geostaket. Det ser bland annat till att hybridbussar går på eldrift där dieselkörning är förbjuden, som vid ändhållplatserna inomhus.

Farten regleras också av var man befinner sig. Bussen är programmerad att lyda hastighetsbegränsningen, till exempel vid skolor eller på den hårt belastade Götaälvbron.

Resenärerna är nöjda med bussens hastighet.

Levererar nattetid

Keolis har tidigare kört en busslinje på samma sätt i Stockholm, men inte just nu. Där görs dock ett annat test av geostaket: Nattliga leveranser med lastbil till innerstaden nattetid - tyst och miljövänligt.

Trafikverket hoppas att fordon som styrs av geostaket ska bidra till en lugnare allmän trafikrytm i städerna, med lägre hastighet och därmed färre olyckor.

Reservsystem

Om ett fordon av någon anledning kopplas ner från geostaketet, är tanken att ett reservsystem ska ta över tillfälligt.

På lite längre sikt kan geostaket användas för begränsning även av privata fordon, till exempel i miljözoner.

TT