Hon skriver om punkten utan återvändo
Milde är sju år, sjutton år, tjugoåtta år gammal när vi möter henne i "Händelsehorisonten". Hon är barnet som tillsammans med sin mor har deporterats till Utkanterna. Hon är tonåringen som i protest mot förtrycket anför ett uppror. Hon är den vuxna kvinnan som stympad av tortyr straffas ytterligare genom att skickas ut i rymden, som ett led i ett vetenskapligt experiment.
Mot det svarta hålet, mot punkten utan återvändo.
Skrivandets "hur"
En kortfattad resumé av handlingen gör knappast Balsam Karams roman rättvisa. Om de allra flesta författare utgår mest från frågan "vad ska jag skriva om?" har hennes huvudfråga i stället handlat om skrivandets "hur".
””
Svaret på frågan "hur?" är i det här fallet "solidariskt".
””
Tre modersmål
Egentligen vill hon inte tala så mycket om sig själv. Men hon berättar att hon redan som barn och tonåring var en flitig läsare. Kanske är Balsam Karams relation till språk mer speciell än andras eftersom hon har tre modersmål - svenskan inte är ett av dem. Med sig från tiden innan hon som sjuåring kom till Sverige hade hon kurdiskan, arabiskan och farsin.
Via läsningen bekantade hon sig med ett språk som hon inte talade hemma. Och när hon började skriva i 20-årsåldern insåg hon att läsning kanske är den viktigaste aktiviteten för den som vill skriva. Parallellt med skrivandet arbetar hon nu som bibliotekarie i Rinkeby, en uppgift hon ser som extremt viktig, men också slitsam eftersom branschen präglas av resursbrist och underbemanning.
Språket i "Händelsehorisonten" skimrar också när det skildrar sådant som i andras ögon skulle kunna beskrivas som misär. Mödrarna och barnen som deporterats till Utkanterna lever i skuggan av en gigantisk soptipp, amputerade från samhällskroppen, men det är ömsintheten mellan människorna och de solidariska gesterna som dröjer sig kvar i läsarens minne. Ett kantstött plommon och en kopp te i skymningsljuset framstår som en gudagåva. Balsam Karams språk får även, möjligen lite oroväckande, en kastad molotovcocktail att framstå som en rimlig motståndshandling.
Väpnat uppror
Romantiserar hon det väpnade upproret?
””
Att skriva "Händelsehorisonten" har inte varit lätt. De första fragmenten kom till för tolv år sedan, i många år saknade hon de ekonomiska möjligheterna att skriva koncentrerat på heltid. Möjligheten att gå på skrivarskola gjorde att skrivandet accelererade, men det var egentligen först när hon blev gravid och sedan drabbades av en personlig tragedi som boken blev färdigskriven.
””
Att hon har förlorat ett barn är ingen hemlighet - Balsam Karam är angelägen om att familjer som drabbas av liknande förluster ska veta att de inte är ensamma. Däremot har hon varit orolig för att fokuset på henne som person ska inverka på läsningen av boken.
””
TT
